Den sista raden är DN:s. I övrigt min tolkning av tidningens kampanj.
Jag upphör inte att förvånas över hur DN och andra gammelmedier spekulerar och driver åsiktspolitik. I samma upplaga av DN den 20/9 möter jag följande två rubriker:
Peter Alestig: Klimatförändringarna kan ge Europa en egen orkansäsong
Dessförinnan denna blick från kristallkulan med vänsterpolitiska glasögon:
Tomas Ramberg: Det här kan kosta Kristersson regeringsmakten
Ingen av de två utsagorna baserar på fakta som är ovedersägliga. Orden är i huvudsak tagna ur luften. Liksom gissningar. Alestigs spekulationer om orkansäsong är löst grundade. Det mesta talar nämligen mot. Och Rambergs siande är lika spekulativt och utan substans om följderna av regeringens nyss presenterade statsbudget avseende M-partiets opinionssiffror den närmaste tiden/åren. Regeringen är ju ense om den budget man lagt fram under medverkan av SD. Att skattesänkningar för mer välbeställda uteblivit behöver givetvis inte bli en framtida förlust för Moderaterna. Motsatsen kan lika gärna bli följden.
Det vi ser är alltså en medial flod av vänsterpredikningar, som baseras på gissningar och lösa antaganden. Avsikten är förstås från de båda spåmännen att påverka läsarna politiskt. Förr var DN en seriös presentatör av fakta. Nu propagerar tidningens journalister.
Tyvärr tycks det vara en utveckling som dominerar mediesamhället. Tidningsägarna har i nutid fokus på digitala inkomstkällor och låter därför tidningsjournalisterna härja tämligen fritt. Särskilt avseende lättviktiga reportage som politiskt ointresserade läsare enkelt kan smälta. Och journalisterna passar å sin sida på tillfället att uttrycka sina egna samhällsvärderingar, enkelt maskerade i nyhetsreportage.
Den svenska kåren av journalister framstår som sibyllor. Skrået ser sig som orakel och tror att man uttrycker sanningar. Det kan tyckas förbluffande. Men är faktiskt sant, gissar jag.
Torsten Sandström
