The Economist, en brittisk veckotidning, med marknadsliberala ideal pekar på att Storbritannien och Europa behöver ny politik och alltså nya politiker.

Ett EU i politiskt sönderfall och en alltmer förlorad konkurrenskraft, inte minst jämfört med USA, är förmodligen det övergivande problemet. EU reglerar, reglerar och åter reglerar frågor som medlemsnationerna är bäst lämpade för. EU:s regelsystem hindrar näringslivets frihet, medan USA rusar vidare. Affärer byggs inte genom regler, utan via fria val av effektivare lösningar.

Sak samma inom klimatpolitiken. Gröna politiker har reglerat sönder samhället och driver stegvis politik för en planekonomi. Bara svårigheten för Sverige att enas om kärnkraft efter att sossar och Mp lagt ned fungerande kärnkraftverk är ett allvarligt tecken på sjukdom. Dessutom en rad märkliga lagregler som tar sikte på miljöproblem som ibland inte ens finns…

Såväl i Storbrittanien och Sverige och på annat håll drivs en sjuk vårdpolitik. Byråkratin ökar genom rader av administratörer som tynger vårdarbetarnas vardag och kostar miljarder. Dessutom gör ett felaktig fokus på psykiskhälsa att satsningar på själens småkrämpor (exv ADHD, som kanske inte ens är en verklig sjukdom) tränger under trängande behov från den minoritet som har riktigt svåra själsliga problem.

I Sverige har som bekant en våg av våld sköljt över nationen i spåren av 10 år storskalig invandring, i kombination med brist på integration (som knappast varit möjlig då 2 miljoner invandrat de senaste 20 åren). Under åtta år har socialdemokratiska regeringar våndats över självförvållade problem och inte vågat ta tag i landets unga gangsters. Man tycker nämligen synd om dem. Och när M-regeringen med hjälp av SD gör något bra så vrålar S-partiets folk och anklagar regeringen för splittring.

Slutligen det geopolitiska läget. USA är splittrat och Biden kan inte leverera hjälp till Ukraina. Kommer Trump till makten 2024 så gör han förmodligen snabbt upp med Putin. Den senare har just nu framgångar och en ekonomi som antagligen förmår att slå ut Ukraina (till rikets gränser före kriget). EU är splittrat, bland annat på grund av att Ungern driver Putins linje. Unionen skriar mot Putin och tycks vilja samla några (?) medlemsnationer vid sidan om själva unionen. Risken för en konflikt inom Europa blir på vis överhängande. Putin flyttar redan fram positionerna i Baltikum. Sverige som inte är med i NATO framstår som en geopolitisk lekboll. Socialdemokratins mångåriga kamp mot NATO – fram till förra årets plötsliga vändning – är förklaringen till att Sverige nu är särskilt illa ute. Vi ser kanske den nuvarande svenska politiken ände.

MIn rubrik sammanfattar det dystra läget för Europa och särskilt Sverige. Politikerna har inte klarat av sin uppgift. Den politiska klassen har misslyckats. Man har valt reglering i massor framför avreglering och ökad frihet. Vi måste bort från socialdemokratins statsbygge. En marknadsliberal stat måste tillåtas ta över. Detta innebär att nuvarande yrkespolitiker som gått från skolan direkt till politiken måste avpolletteras. Genom en mindre och effektivare Riksdag måste ett nytt svensk styre byggas.Målet för en rättsstat och inte nuvarande politiska diktatsamhälle. En öppen västerländsk demokrati är målet, där inslag av direkt demokrati blir viktiga kuggar. Låt oss ta efter den förmögna och effektiva nationen Schweiz! Och låt svenska politiker be om ursäkta för sina misstag!

Torsten Sandström

Eller kanske rättare sagt mindre politik av numera vanlig typ. Förnuft och mer marknad.

Please follow and like us: