DN:s förstasida idag annonserar ut en storsatsning på journalistik i identitetens tecken. Alltså en kampanj i tiden. Dvs texter om beroende, hälsa, kost, sömn, stress, familj, relationer, bonusfamilj och psyke. Alla politiskt korrekta ämnen. Och billig journalistik mätt såväl i pengar som kvalitet. Men inte är det fråga om samhällsreportage.

Jag blir så glad! Min tanke går nämligen till min ungdoms torrdass på landet. Där bläddrades det i Veckojournalen och liknande tidningar som inte innehöll några dagsnyheter. Jag läste om familjeproblem, ”fråga doktorn”, heminredning, nyttig mat, vitsar osv. En enkel lektyr. Men alltså inte samhällsreportage och kritisk debatt. Nej, det gällde bara att hålla läsarna lugna och glada.

Vi ser nu hur DN stegvis förvandlas till en dagligt utkommande veckotidning. Allt fler reportage som kan vara en månad gamla och skrivna för lagring. Så det rör sig inte längre om dagens nyheter, kanske veckans, men oftast månadens eller årets icke-händelser. Förklaringen är förstås flykten av läsare från papperstidningarna och en svagare ekonomi för pressen. Dessutom surfar ungdomarna förstås allt mindre på DN:s eller SvD:s nätversioner. I väntan på presstöd från staten anpassar sig alltså DN successivt till en journalistik för en borttynande krets av läsare. Kanske är det inte längre lektyr för dasset. Men skit luktar det ibland.

Även i förlängningen kan mer dynga väntas. Medan folket själv skaffar nyheter via nätet kommer politikerna att skänka bort alltmer av skattebetalarnas pengar till pressen. Sanna mina ord. Det kallas stöd till det fria ordet. Men är egentligen motsatsen – saken gäller att kontrollera väljarkåren.