Idag meddelar den åklagare, Bengt Åsbäck, som tidigare lagt ned en utredning med anledning av det pågående spektakulära händelseförloppet inom den högsta polistoppen. Plötsligt menar han att det nu finns anledning att tro att brott förövas. Förmodligen avseende oegentligheter bakom polismyndighetens beslut om att befordra Linda Staaf.

Åklagaren menar att nya omständigheter framkommit. Det må så vara. Men min tolkning är att åklagaren börjar känna olust över sin egen tidigare utredning. Höga interna krafter inom polis och åklagarväsende tycket sannolikt att de hade goda skäl för att lägga locket på de polisanmälningar som skett. Det gäller ju den svenska rättsstatens och polisens goda rykte. Nu, då en god tid förflutit, ställs åklagaren ifråga inför samma problem. Nu gäller det att utreda och väcka åtal i syfte att rentvå sig själv från misstankar om otillbörligt hänsynstagande.

Det vi ser är ett klassiskt scenario för en rättsaffär. Först dolda oegentligheter inom staten. Skumrask och lagöverträdelser. Då oförmodat den kamratliga sammanhållningen spricker så gäller det för de inblandade att rädda sina skinn. I det senare skedet kommer vanligtvis nya omständigheter fram. Och så slutar det med en rättsskandal.

Den som lever får se. I bästa fall kan detta resultera i en politisk reform av den svenska polisens ledning, som redan innan mordet på Olof Palme haft allvarliga problem. Myndigheten har under decennier av sossemakt fått alltför starka kopplingar till regeringen. Det gäller nu att slutligt klippa banden. Och anställa en kvalificerad jurist som chef. En person med hårda nyper och politisk oberoende.

Torsten Sandström

Please follow and like us: