Anti-PK-bloggen

Jag har flera gånger pekat på att politiker av andrasorteringen skickas till Bryssel och EU. Det är märkligt då de vassaste knivarna i lådan borde styra över unionen.

Statsministerns val idag av Ylva Johansson bevisar mitt påstående. Hon är före detta kommunist (den sovjetvänliga linjen) och riksdagsledamot för detta parti. Hon har gift sig in kommunistpartiets partisekreterare och sedan gift sig in i S-partiet (via finansminister Åsbrink). Jag skriver inte detta för att var snaskig eller privat snokig, utan för att styrka en annan tes jag driver, nämligen om framväxten av en politisk klass (med sammanhållning över politiska gränser). Vidare har Ylva Johansson varit svensk skolminister med de allvarliga konsekvenser vi idag ser för svensk skola och ungdomars kunskaper. Nu dumpas denna person till Bryssel som kandidat till rollen som komissionär. Antagligen får hon jobbet.

Nedvärderingen av arbetet i EU är dystert. Särskilt tråkig är den svenska statsministerns motivering till valet av Ylva Johansson. Det rör sig inte om enastående kompetens. Nej, det gäller kön. En kvinna måste kvoteras in i en den annars manliga miljön. Sverige bidrar som vanligt med könstänk! Flera, flera år på rad har Sverige skickat kvinnor till Bryssel. Är det för att vederbörande varit stjärnor? Någon kanske. Men annars rör det sig om typiskt svenskt kvoteringstänk. PK framför allt!

B-laget får nu den reservlagsspelare som efterfrågas. Det är trist. Även om jag är mot en överstatlig union så menar jag att viktiga handelsfrågor inom Europa måste skötas av de allra mest kompetenta politikerna. Så är det tyvärr inte. Den dystra sanningen är att Europa binder ris till sin egen rygg och kommer därför att sacka efter i konkurrensen med övriga världen.

När en schaman vill skipa rättvisa

En svensk privat rättsvårdande nämnd har återigen uttalat sig i moralfrågor. Klädkedjan Zara har i dagarna kritiserats av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, PON. Varför? Jo, Zara har i sin reklam utnyttjat en slank fotomodell. Förklaringen är att hon är så smal att det kan locka till självsvält (eller kanske kränka fylligare kvinnor?). Så här skriver nämnden:

Enligt nämnden ger kvinnan i reklamen intryck av att vara mycket smal, särskilt hennes armar ser ut att vara mycket smala och hennes nyckelben och bröstkorg framträder tydligt under huden. Nämnden finner att helhetsintrycket, med hänsyn till klädsel, uttryck och poser, gör att kvinnan framställs som extremt smal.

Jag är sannerligen ingen vän av reklam. Den är i allmänhet påträngande och tarvlig. Men att presentera en vacker kvinna – dessutom påklädd – är i mina ögon inte något oetiskt. Det är och har alltid varit en glädje för många åskådare. Jag tror en bred majoritet av svenska folket, män som kvinnor, delar min åsikt.

Därför blir PON:s beslut ännu ett – bland många – tecken på den PK-ism som breder ut sig i landet. Storebror talar om för oss vad som är god moral. Genomsnittlig tjocklek ska modellerna antagligen ha enligt honom. Även fylliga modeller går bra på grund av att övervikt är ett svenskt dilemma. Men ett slankt skönhetsideal gäller inte längre. Bara medelmåtta. Det är denna typ av tänk som medför censur av Astrid Lindgrens ord om Pippis pappa som negerkung. Eller att Strauss´Zigeunerbaron döps om till Romabaron. Eller som medför att måltidsrätten lappskojs måste döpas om till sameskojs. Snart kommer moralpoliserna att förbjuda välformade kvinnostatyer på våra torg. Och ersätta dem med föga sköna kroppar i stil med vad som skett i Växjö…Ska man skratta eller gråta?

Psykologernas tänk om vad som är bra eller dåligt för dig och mig har numera blivit bestämmande i vårt land. Där står de på rad som prussiluskor med sina sprutor i högsta hugg, beredda på att injicera oss med sitt Kallocain…