DN meddelar den 21/8 att Tekla Bergman Fröberg fått ett konstpris. I bild uppvisas en prylhög som hon åstadkommit, döpt till ”Passage till bergakungens grotta”. Den består längt ned av en golvlampa med fyra armar. På den har – för att åstadkomma ett minimum av symmetri – i konform staplats diverse second hand prylar. På mitten spretar två gunghästar som spegelvänts samt en spole med rött garn. Högst upp har hängt en hängmatta, tycks det, samt i övrigt några tygbitar och torkade blommor. För denna skräpsamling har hon alltså prisbelönats. Texten i DN har rubriken:
Tre konstnärer får prestigefyllt stipendium: ”Orädda förhållningssätt”
Det gäller alltså att inte visa rädsla för handens och andens skaparkraft, utan att bara stapla lösa ting från tippen någotsånär granformat och sedan slänga en högtravande titel i ögonen på den godtroende publiken. Ett barn ser att man har en skräpsamling framför sig. Men artikelförfattaren ser däremot ett prisvärt konstverk. Nu en protesthandling. Till saken hör att alla tre pristagarna inbillats – förlåt ”utbildats” – vid Umeå konstskola.
Jag har tidigare kritiserat nuvarande nihilism inom konstvärlden. Strunt förvandlas helt fräckt till konstverk. Publiken behöver inte längre gå till konstmuséer. Det räcker med sväng till Erikshjälpen eller Myrorna. Om du köper med dig några prylar hem för att där staplas blir du utskrattad. Men om du skickar dem till en konstsalong blir du hyllad och får pris.
Vi ser således hur jämlikhetens politiska ideal tagit sitt grepp över konsten. Om allt kan prisbelönas är inget konst. Men alla kloka förstår att konsten ändå inte är död. Den pågår vid sidan om den kulturpolitiska eliten. Snart kommer många att skämmas över att man gått på en politisk luring. Författaren till texten i DN är inte ens värd att nämna namnet på. Det som skrivits är så urbota dumt.
Torsten Sandström
