Igår den 29/7 lyssnade jag som vanligt på SR P1 Morgon. Under semestertider sköts programmet av vikarier. Denna dag verkade det vara en yngre man som agerade PRAO. Jag bygger min slutsats på hans hantering av huvudnyheten, dvs en kollision mellan en fritidsbåt och ett stort lastfartyg i farleden in till Stenungsunds hamn (som det tycks). Nyheten var tämligen ”färsk” och hade inträffat i mörker och dimma kvällen innan. Så man kunde vänta sig en återhållsam rapportering.
Nyheten presenterade i den vanliga stilen. Alltså som om ett stort fartyg drulligt hade kört på en mindre familjebåt. Med andra ord ett storföretag som rammat småfolk.
Mitt intryck var att journalisten presenterade nyheten enligt mönstret för den ”offerideologi” som dominerar landets journalistutbildningar. Den går hand i hand med det vanliga vänstertänket. Kritik av mäktiga subjekt som påstås drabba oskyldiga offer.
Det kan eventuellt vara så. Men under dagen framkommande fakta pekar nog på något annat. Familjen var ute i en 7 meter lång båt i mycket dåligt väder och mörker. Lastfartyget hade en lots vid rodret (säger SR). Mycket talar således för att familjen i den lilla båten mitt i den trafikerade farleden tyvärr agerat oförsiktigt. Man borde inte ha varit på havet vid rådande väder och mörker.
Jag vill inte lägga sten på den drabbade familjens börda. Men nu talar jag om SR:s journalistik. I stället för en neutral rapport vinklas det som skett initialt som ett offerinslag. En ryggmärgseffekt som tyvärr unga journalister utbildas i. Man tänker helt enkelt i fasta banor: rik mot fattig, stor och stark mot liten och svag osv. Ett vänstrprogram som styr rapportering i nästan alla gammelmedier.
Att vi som skattebetalare ska tvingas betala för detta är ett elände.
Torsten Sandström
