Den svenska rättsstaten slirar betänkligt. En statlig utredare kritiserar nämligen häromdagen kraftigt hur de statliga AP-fonderna har hanterat en mångmiljardsatsning på aktier i det onoterade Northvolt AB, som numera gått i konkurs med gigantiska skulder. Arrangemanget har igångsatts 2021, dvs under S-regeringens tid vid makten. I fokus står ett trixande med en investerande mellanhand – ett kommanditbolag – för vilket AP-fonderna 1-4 haft ett betalningsansvar. Märk att AP-fond 7 avstått.
Som bekant har politiker – med rätta – hårda ord att säga om småfifflare som försöker lura andra på deras pengar. Och medierna svärmar närmast av kritik mot fuskare av alla slag. Mitt i detta ser vi hur höga och välbetalda chefer på fyra AP-fonder tagit skyhöga och extrema risker med pensionärernas pengar. Utredarens kritik och Niklas Wykmans presskonferens är alltså ytterst befogad. Staten har genom AP-fondernas agerat som en usel riskkapitalist. Visst innebär alla aktieförvärv risker. Men i detta fall rör det sig om vänskapskorruption som lett till att folkets pengar satsats fel.
Det korrupta är nämligen de fyra fondernas kontakter – under bordet – med nationens regering. Det är bekant att sossar och miljöpartister tydlig stött Northvolt. Inte minst Magdalena Andersson har offentligt stött pengar till Northvolt! På så vis har företagets undermåliga planering fått ett kraftigt politiskt stöd. Inom de fyra fonderna har uppenbarligen saknats den kritiska personal som en gigantisk och spekulativ satsning givetvis kräver. Kommanditbolaget har enbart fungerat som en täckmantel, ett brevlådeföretag, utan egna resurser i forma av anställda och kapital. Fonderna bränner med en politisk klackspark av sådär 4-5 miljarder.
Vi hör många politiker – även Moderater – som hyllar den starka staten. Jag baxnar (tala i stället om en effektiv, förnuftig och minmal stat!). Så här riskerar det att gå om man släpper byråkrater från statliga fonder fria. De leker med skattebetalarnas pengar. Visste står de där nu med skam. Men de huvudsakligen ansvariga, politiker från S, Mp och V, duckar och spelar oskyldiga. Många av dem fortsätter till och med att hurra på nya satsningar till Stegra AB, som tycks med öppna ögon ha trampat i miljötalibanernas fälla. Och snart ska pensionspengar i samma syfte pumpas ned i urberget under Östersjön…Samtidigt snackar alla rödgröna om ”hållbarhet”. Ska jag skratta eller gråta?
Det är kanske tur att August Strindberg inte längre lever. I så fall hade den gamle sosse-vännen tuppat av. Men innan dess hade han förstås avfyrat många giftiga pilar.
Torsten Sandström
