Enligt demokratins idé ska politikerna verkställa folkets tankar. Samtal riktade till folket är förstås okej, men politikerna måste lyssna på folket och driva dess politiska ideal.

Men i Sverige tycks det omvända gälla. Utan att ha klara mandat från folket styr och ställer politikerna. Och än värre. De fattar beslut i syfte att förmå folket att tänka och göra som den politiska eliten vill.

Skatter används ofta för att få folket att rätta in sig i elitens led. Häromdagen förslog en S-minister att ytterligare subventioner måste till för att få bilköpare att välja el som drivmedel. 7 miljarder föreslogs fogas till redan utgående statliga bidrag. Alltså subventioner som inte normalsvensken har råd att nappa på då elbilar ändå är alltför dyra.

Även skattepolitiken rörande boende följer samma demokratiskt korkade system med morötter från den politiska eliten. Förvisso ges hyresgäster saftiga bostadsbidrag. Men systemet med skatteavdrag för räntor på lån vid köp av villor och bostadsrätter innebär liksom elbilsstödet att politikerna styr folkets tankar: ta ettlån, köp en bostad och gör en ”bostadsresa” som det heter. Att bostadspriserna skjuter i höjden och vid ränte- och samhällskriser medför elände struntar de ledande i. Man känner till riskerna, men här gäller ingen försiktighetsprincip, minsann.

Det är inte politikerna som ska bestämma hur samhället ska formas. Man ska i stället ligga lågt och lyssna på folket. Om politikerna lyssnat mer skulle Sverige bli ett bättre land. Orsaken till nationens många strukturproblem är faktiskt att den politiska klassen kört sitt eget race och inte lyssnat. Men bidrag – än hit och än dit – föser den politiska klassen svenska väljarboskap till valurnorna. Det är en avart av demokrati. Inget annat.

Folk i allmänhet vill ha ett skolsystem för kunskaper, tak över huvudet, jobb efter egen förmåga, lön med låg skatt, hälsovård utan köer, ett försvar värt namnet osv. En del måste individen själv fixa. Annat kan det behövas skatter och välfärd förd. Men i övrigt ska den politiska klassen låta folk själva bestämma. Och hålla fingrarna borta från knappen för höjda skatter.

Så byggs demokrati i ett fritt land.

Torsten Sandström