En av Mp:s många fanatiker. Bild: Johan Fredriksson/ Wikimedia commons

Enligt min mening är Mp ett samhällsfarligt parti. Detta beror delvis på partimedlemmarnas trosvisshet, som gränsar till talibanernas. Det beror också på en ofta praktiserad dubbelmoralism, som är katastrofal. Nu ett exempel på det senare.

Hur kan Mp få följande att gå ihop? Miljöpartiet är i fronten för jakten på invasiva arter. Djur och växter som inte har sin biologiska bakgrund i Sverige ska väck, menar partiet. Stora pengar satsas följaktligen på detta och exv ska mårdhunden, fisken smörbult och växten skunkkalla förpassas från riket. Givetvis backar Naturvårdsverket upp med uppmaningar till utrotning på sin hemsida. En politisk korrekt myndighet som, tillsammans med landets länsstyrelser, lever alltför gott på Mp:s frälsningsbudskap.

I min värld är dock begreppet ”invasiv art” problematiskt, framför allt från ett tidsperspektiv (när blir en art invasiv?), men också med tanken på det naturliga urvalet och arternas ständiga strävan efter framgångar. Som jag ser det blir därför i princip människan att se som en invasiv art i Europa och även i Sverige.

Nu det centrala för dagen: Mp:s dröm om en storskalig invandring och öppna gränser borde vara omöjlig att förena med partiets jakt på invasiva arter. Men Mp svarar antagligen att alla människor tillhör samma art, Homo sapiens, och så var den saken klar. Men ändå uppstår enligt min mening ett moraliskt problem att utrota vissa arter av djur på land, fiskar och växter i kombination med invandring.

Invasion från människor, djur och växter är något naturligt, som pågått i Sverige sedan istiden. Den politiska och juridiska oviljan mot överskridande av nationsgränser vissa sammanhänger inte med fenomenet ”invasion”, utan att vissa djur och växter skapar praktiska och ekonomiska problem för nationens invånare och landets jord- eller skogsbruk. Detta framgår av följande länk från Artdatabanken, https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/biologisk-mangfald/frammande-arter/. Här är forskarna mer pålästa jämfört med Naturvårdverkets byråkrater. Man pratar följaktligen om ”främmande” arter (inte invasiva). Politiska/ekonomiska hinder skapas genom lag. På så vis uppkommer frågan i vilken mån en invandare från ex Afghanistan ska ses som främmande i Sverige. Lagen använder begreppet ”utlänning” och föreskriver tydliga regler om hinder mot fortsatt vistelse för personer från främmande land som saknar rätt till asyl. ”Land ska med lag byggas”, heter det ju. Och svenska domstolar har som bekant i sista instans beslutat om att omkring 15.000 unga invandrare saknar asylrätt.

Om medierna rapporterar rätt kan en del av förklaringen till Mp:s ovilja att stänga nationens gränser för invandring – efter 2015 års massdito – bero på att partiets taleskvinna i invandringsfrågor, Annika Hirvonen, numera sambor med en kille från Afghanistan. Möjligtvis förklarar detta hennes fanatiska engagemang (och blick) då frågan om invandring dryftas.

Torsten Sandström