Blog Image

Anti-PK-bloggen

______________________________

Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.

Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...

PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet. 

Stöd denna blogg!

MYCKET TACKSAM FÖR GÅVOR!

Bildresultat för swish

            1231429604

                eller

BIC/IBAN: HANDSESS / SE75 6000 0000 0003 2664 2811

Uncategorised Posted on mån, november 04, 2019 22:11:34
Världens första kvinna med prostatabesvär

Reklamen för sk välgörande ändamål slår som jag visat i tidigare bloggar rekord i enfaldig korrekthet. Här ännu ett exempel. En kvinnlig boxare med mustasch. Som vägrar sluta slåss trots troliga hot om hjärnskador. Varför just en kvinna när det gäller prostatacancer? Och tänk om en boxande man i liknande pose agerat för #Me too? Vilket jäkla rabalder det blivit. Men i feministernas Sverige är allt gångbart, bara det är fråga om rätt kön. Ska jag skratta eller gråta?



Mediernas sviker sin uppgift i klimatdebatten

Uncategorised Posted on mån, november 04, 2019 17:20:50
Källa: Strengers et al 2015.

Yrkesetiska regler för landets journalister bygger på öppenhet och saklighet. Det anses inte tillåtet att ge ”efter för påtryckningar från utomstående i avsikt att hindra eller inskränka berättigad publicitet eller i avsikt att skapa publicitet som inte är journalistiskt motiverad.” Vidare talar Publicistklubbens stadgar talar om ”att slå vakt om tryck- och yttrandefriheten” samt ”främja ett fritt meningsutbyte”.

Jag skriver detta med anledning av ett meningsutbyte nyligen med den politiska chefredaktören Heidi Avellan på Sydsvenska dagbladet om varför tidningen endast skriver om CO2 som orsak till klimatets uppvärmning. Min fråga bottnade i varför alternativa förklaringar inte redovisades, särskilt solens strålning. Avellan gav mig ett kort och uppriktigt mejlsvar: ”vad gäller andra teorier så är jag medveten om dem. Och om hur få forskare som stöder dem – medan merparten ser koldioxidinflytandet som ovedersägligt. Tidningen har valt denna försiktighetslinje på ledarsidan (min kursivering).”

Jag tolkar Avellans ord om försiktighet som ett medgivande att osäkerhet råder om orsaken till värmeökningen. Även om Avellan enbart talar om ”ledarsidan” så tycks tidningen ha valt en linje man med stöd av vetenskapen anser som mest trolig.  Jag menar att ett sådant val är publicistiskt korrekt förutsatt  (1) att konsensus faktiskt råder inom forskarvärlden samt (2) att alternativa eller samverkande förklaringar av större betydelse regelbundet redovisas, om än kortfattat exv i faktarutor eller liknande texter. Men enligt min mening är inte någon av de två förutsättningarna uppfyllda om man granskar Sydsvenskans eller andra stora dags- eller kvällstidningar rapportering. 

1. Frågan om konsensus inom forskarvärlden är en nyckel i sammanhanget. Svaret är också omstritt. Det finns nämligen flera olika forskargrupperingar. Och flera olika bedömningar av i vilken mån samstämmighet råder. FN-organisationen IPCC anser att CO2 ”med stor sannolikhet” är den mest troliga förklaringen. Ett problem i sammanhanget är att IPCC tagit till uppgift att ”förstå den vetenskapliga grunden till riskbedömningen av klimatförändring orsakad av människan, dess möjliga påverkan och möjligheter till anpassning och mildring av effekterna” (https://web.archive.org/web/20170118213534/http://www.ipcc.ch/organization/organization_history.shtml.) IPCC:s utgångspunkt är alltså orsaker som mänskligheten står för. På så vis kan man säga att IPCC har en politisk agenda. Vidare har IPPC:s val av klimatpanel utsatts för hård kritik. Många tillfrågade forskare har valt att inte ställa upp. Här finns en risk för att forskningspanelen satts samman för främja IPCC:s politiska syfte.  

Ifall  97% av världens klimatforskare  – som det ibland påstås – verkligen ställer sig bakom CO2 som huvudboven i sammanhanget bör man kunna tala om konsensus. Men så är det inte. Det finns en rad olika nyanser vad gäller huvudorsaken respektive graden av säkerhet. Cirkeln nedan är bara ett av flera exempel, som visar på hur splittrad eller osäker bilden är inom forskarvärlden. För övrigt är konsensus inte en beprövad vetenskaplig metod, något som vetenskapens historia smärtsamt lärt oss via olika religiösa eller politiska dogmer.  

2. Vad gäller frågan om mediernas öppenhet att presentera alternativa eller samverkande förklaringar är bilden däremot tydlig. Jag ser aldrig påpekanden i tidningarna om att exv solens strålning kan vara en betydande orsak till uppvärmningen. Däremot sprids ett systematiskt budskap om att CO2 är orsaken. I och med att meningarna är delade inom vetenskapen måste man tala om en massiv CO2-propaganda. Mediala skräckskildringar avseende klimathotet är som bekant vanliga. Och fullständig tystnad råder om de åsiktsalternativ som presenterats av exv Stockholminitiativet ( https://www.klimatupplysningen.se ). Likaså om tex ett uttalande från en internationell konferens med 700 deltagare i oktober 2019, Global Climate Intelligence Group, ( http://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2019/10/WCD-16-10-9lr.pdfsee) .

Jag medger att den försiktighetslinje som Avellan – och antagligen flera andra mediehus valt – har en god sida, på så vis att man politiskt önskar att mänskligheten ska agera mot utsläpp av CO2. Solstrålningens verkningar kan vi som bekant inte göra mycket åt. På så vis kan jag förstå att medierna valt en försiktighetslinje mot växthusgaser, även om CO2 faktiskt är en gas som är nyttig för växtligheten. 

Men ändå är min huvudpoäng att medier och journalister måste agera sakligt i faktafrågor och informera allmänheten om andra orsaker till uppvärmningen än CO2. Såväl IPCC som svenska SMHI är tydliga med att solens strålning faktiskt är en förklaring, även om de båda anser att den inte är dominerande. Journalistisk yrkesetik kräver  att en öppen diskussion förs om uppvärmningens olika orsaker. Mediehusen har ett ansvar för att befolkningen får sakliga besked om hur uppvärmning kan förklaras samt att verkligheten är svårbedömd.  Det är hög tid för medierna att ändra färdväg och börja visa öppenhet i klimatfrågan. Försiktighetslinjen kan nämligen kompletteras med en mer mångsidig information. Vidare är kunskapsläget så splittrat att kategoriska uttalanden om en enda orsak förefaller vetenskapligt omöjliga i dagsläget.

Torsten Sandström

2019-11-04

PS! Denna artikel har Sydsvenskan debatt idag vägrat att publicera. Avellan säger att hon endast uttalat sin egen politiska åsikt, inte tidningens. Ridå! DS.