Den som försökt söka sjukvård under denna sommar har upplevt det semesterinferno jag skrivit om på min blogg. Tillspetsat förefaller en stor del av de sköterskor – som har den trista rollen att stå i första fronten – till uppgift att meddela den vårdsökande just det faktum att vården står stilla pga av julisemester. ”Tyvärr har vi ingen ledig tid för dig. Försök i stället att kontakta den eller den”. Andra ska uppenbarligen göra jobbet, helst någon privat vårdcentral! Patienten som betalar lön (via skattsedeln) motas alltså ut från landstingets område för att göra yttrligare egna insatser på annat håll i den svenska vårdens roulettspel. Endast den som är tuff och vågar stå på sig har en möjlighet att tränga igenom vårdens järnridå. Eller den som har en privat vårdförsäkring (vid sidan om den offentliga han/hon betalar skatt för).

Så funkar de svenska landstingen, som bär ansvar för vårdens bettingsystem. Hur länge ska landstingen få fortsätta att lura svenska folket på den vård de har rätt till?

Vi skådar alltså den svenska modell som S-partiet (och för övrigt flera andra partier) skapat och är så nöjda med. Bostadsmarknaden (för hyresrätter) är död. Arbetsmarknaden skapar inte jobb för nyanlända (pga att grundlönerna är för höga för outbildade/språksvaga). Skolan förmedlar inte kunskaper på ett vis som sker i grannlandet Finland. Försvaret är närapå nedlagt. Och vården står alltså stilla. Detta är min blixtbild av Sverige idag. Den nation som tror sig vara ett föredöme för världen! Landet jag kallar Absurdistan.