Ilja Batljans framfart under senare år har jag försökt följa. Jag har sett hur en före detta sossepolitiker under åtta års tid, sedan räntorna sjunkit till botten, som besatt köpt fastighet med upplånade pengar. Säljare har varit svenska kommuner vilkas politiker Batljans charmat genom löften om buntar med cash som vederlag för kommunmedlemmarnas fastigheter, kåkar som alltså Batjlans företag förvärvat i mängder. I Batljans händer har hyrorna sedan gått upp och kommunerna har inte sällan själva tvingas renovera de hus man sålt (för att få önskad kvalitet på fastigheterna).

Hans neurotiska jakt på kommunala fastigheter påminner om forna tiders Baggböleri. Termen tar sikte på skumraskaffärer, senare på situationer där köpare lurar godtrogna kunder – skogsbönder – att avyttra skogsmark. Liksom dåtidens fastighetshajar har säljarna smorts så att de inte förstått att de utsatts för på sikt dåliga affärer.

I många fall har Batljan sedan skrivit upp fastigheternas värde, med påföljd att hans bolag visat strålande resultat. På kort tid har hans bolag SBB förvärvat omkring 2000 fastigheter till ett redovisat värde av c:a 150 miljarder (före kraschen)! Småsparare har givetvis lockats att köpa aktier i Batljans guldgruva. Men fastigheternas värden har som sagt varit uppskruvade rejält. Och när räntorna började stiga – de rör sig vanligen upp och ned – har det blivit svettigt för Batljan. Och även dåligt för såväl aktieägare som de kommuner som fått smaka på att ha Batljans bolag som fastighetsägare.

Även om Batljan saknar Ivar Krügers geni har han sökt bygga ett imperium på kort ultrakort tid. Affärsverksamheten har således inte byggt på klokskap och försiktighet, utan på att sol-och-våra mindre begåvade politiker, som kortsiktigt sålt kommunalt ägda hus. Även banker och aktieägare har dragits in i karusellen, som snurrat i alltmer vansinnig takt. Det svenska samhället har skadats genom Batljans framfart. Men det har denne sossepolitiker struntat i. Så sent som för bara några dagar sedan har han talat om oförutsedda problem. Jag ser skeendet som en sagobekräftelse om S-partiets förvandling från en nyttig drivkraft en gång i tiden, till en skadligt bromskloss för den svenska nationen.

En person som inte förstår att tider med låga räntor följs av tider med höga sover i drömmarnas värld. Ambitionen om att snabbt bli störtrik har för Batjljan förvandlats till katastrof. Förvisso har han kanske stoppat undan pengar i säkert förvar, men han har utvecklats till något av en skojare. En spelare som iskallt tagit jättechanser. Och när räkningens stund kommit visar sig ha dragit med många i smutsen. Än en gång går tyvärr mina tankar till S-partiets utvecklingen sedan Palmes tid.

Sensmoralen är: akta dig för att tro på sossar som vill göra affärer (eller för den skull även politik). Politiker ska lämna marknaden ifred. Företag byggs inte på kvicksand, utan på tålmodigt och något så när säkra affärsstrategier. SBB:s aktie har sjunkit som en sten och trots dagens uppgång framstår den som en skräpvara. Batljan tvingas resa runt om för att försöka finna köpare av fastigheter, medan fastighetskungen Akelius smilande väntar på att köpa från SBB:s konkursbo, tycks det.

Marknaden kommer sannolikt att knäcka Batljans bolag. Visar jag skadeglädje? Knappast, jag håller bara fast vid min tidigare kritik. Att jag älskar att kritisera sossars dubbelmoral erkänner jag dock villigt. Partiet lovar ju solidaritet med andra…

Torsten Sandström

PS! Nasdaq/Stockholmsbörsen har i em (2/6) stoppat handeln i SBB:s aktier. Dagens kraftiga uppgång anses uppenbarligen svårmotiverat i och med att inga nya sakskäl framkommit avseende bolagets kris. Se länken som följer: https://view.news.eu.nasdaq.com/view?id=b35c5932e856b1757f703971776dd976f&lang=en&src=notices