Blog Image

Anti-PK-bloggen

______________________________

Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.

Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...

PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet. 

Stöd denna blogg!

MYCKET TACKSAM FÖR GÅVOR!

Bildresultat för swish

            1231429604

                eller

BIC/IBAN: HANDSESS / SE75 6000 0000 0003 2664 2811

Rädslans korrumperande politik

Uncategorised Posted on sön, september 04, 2022 12:22:31

Bilden av en skicklig politiker är en person som är såväl principfast som öppen för kompromisser i sakpolitik. Mina ord kan låta motsägelsefulla. Men partiernas program anger främst allmänna principer. Sakpolitiken rör specialfrågor som inte direkt kan knäckas genom allmänna teorier.

Jag skriver detta på grund av en fin text i dagens SvD av Nora Karlsson och Kajsa Dovstad, från det alltid goda Timbro. De skriver att man tydligare bör skilja på universitetens och högskolornas uppgifter, se länken nedan. Författarna vill att en utredning ska tillsättas om vilka nya universitet som ska dras in (och alltså åter kallas högskolor, som de rätteligen är).

Som namnet utvisar är ett universitet en bred inrättning för forskning och lärande i närmast alla vetenskapens discipliner. Högskolor – i stil med landets gamla goda tekniska – är däremot specialiserade och inriktade mot forskning och utbildning i ämnen som är direkt yrkesinriktade. Universiteten ska därför vara tunga inom forskning – på grund av hög samlad kompetens. Det är också där som mängder av duktiga forskare samlas.

Så har det länge varit i vårt land. Tills kunskapsignoranta sossar kom till makten. På senare år har högskolor runtom i landet med smal kompetens i många, många ämnen fått rätt att kalla sig universitet. Detta efter propåer från lika okunniga lokalpolitiker. Alla minns säkert hur statsminister Göran Persson i Örebro belönades med en doktorshatt för sin typiska sosseinsats på oförnuftets altare.

Problemet med att mindre högskolor kallas universitet är framför allt att stora statliga penningresurser slussas till mycket små grupper av forskare där. Och ofta är det inte de vassaste tänkarna som hamnar på dessa institutioner. Alltså slösas det med forskningspengar genom sossarna okunniga kunskapspolitik. Till bilden hör att flera av dessa nya universitet – såsom det i Malmö – har en tydlig vänsterinriktning och därför kan lämna socialdemokratin stöd genom rapporter som stämplas som ”forskning”.

Därför vill oskickliga och korrumperade politiker ständigt skapa fler svenska universitet. Jag menar att denna politik är ett tecken på avsaknad av principer. Politikerna har inte förstått finessen med stora universitet. Det är inte heller fråga om bra sakpolitiska kompromisser. Ty goda pengar kommer att slussas till högskolor med svag kompetens. Det är rent ut sagt ett billigt sätt att köpa stöd för det egna partiets intressen inom strategiska kommuner i landet.

Därför blir frågan en het potatis för den nya svenska regering som förhoppningsvis tillträder efter hösten. Nu undrar jag om dessa nya makthavare kommer att visa sig vara skickliga politiker? Grundtipset är tyvärr att de rullar vidare i sossarnas spår. Allmänt sett tornar alltså ett stort svensk politiskt dilemma upp sig, vad gäller en ny svensk regerings vilja att reformera landet. Nämligen rädslan, dvs att man inte ens vill stöta sig med politiska intressen som är urdåliga. Mitt grundtips pekar därför tyvärr på fortsatt politik enligt sossarnas svenska modell.

Torsten Sandström

https://esvd.svd.se/p/svenska-dagbladet/2022-09-04/a/dra-tillbaka-statusen-for-flera-universitet/1001/572687/30571687

eller



Sossarnas har blivit partiet för politiker utan egenskaper

Uncategorised Posted on sön, september 04, 2022 11:23:16

Statsminister Magdalena Andersson säger efter den senaste avrättningen i på Emporia i Malmö att dådet är fruktansvärt. Visst. Men en ärlig politiker måste ändå kunna samla sig till självkritik. Det blodiga dödande som pågår i Sverige har ju ändå i grunden en politisk förklaring (det ser annorlunda ut i grannländerna), för vilken den svenska socialdemokratin har ett tungt ansvar. Och Andersson själv bär en del av denna börda som framstående S-politiker under många år.

Vilket ansvar talar jag om? Jo, klanernas inbördes krig är en logisk följd av den storskaliga invandring som skett under de senaste tiotalet av år. En miljon nyanlända innebär en mängd problem som en nation av Sveriges storlek inte klarar av, även om enbart några procent ägnar sig åt kriminalitet.

En tydligt negativ inställning till invandring borde i tid ha signalerats till utlandet. Dessutom borde ett omfattande program för verklig integration ha satts på banan. Särskilt borde sossarnas satellit LO ha enrollerats för en låglönepolitik som riktats till nyanlända utan språkkunskaper, utbildning och industriell erfarenhet. Speciella program för ordning i skolan borde ha satts på plats. Och bidragspolitiken skulle snabbast möjligt ha anpassats – alltså begränsats – så att generösa bidrag skurits ned och varje nyanländ tvingats till tuffa ansträngningar för eget arbete. Dessutom borde kriminalpolitiken snabbt ha skärpts för att resolut ta tag i de unga som inlett sin kriminella bana.

Men Svensk politik har i åratal gått i fel riktning. Här har i stället invandring främjats genom mer bidrag. Och stökiga ungdomar från förorterna har behandlats med silkesvantarna. Rättsapparaten har i huvudsak kört på i gamla slappa hjulspår som regleras i Brottsbalken. Till saken hör att mördaren på Emporia i Malmö nyligen flytt från en av statens anstalter, som inte har önskat att låsa in sina brottslingar. Även om det är tråkigt att behöva säga har jag ett intryck av att socialdemokratin sett invandrarna som potentiella väljare. Och alltså inlemmat dem i S-partiets traditionella poltik att köpa röster med skattebetalarnas pengar.

Därför borde statsminister Andersson be det svenska folket om ursäkt. I stället slingrar hon sig och rabblar oppositionsförslag på reformer som borde ha varit på plats redan för sex-sju år sedan. Det är skamligt. Men som sagt en del av sossepartiets vanliga metod att desinformera sina väljare och köpa stöd från dem genom nya statsbidrag.

Ordet populism brukas i vårt land främst mot politiker på högerkanten. Precis som en vänsterpolitiker inte kan syssla med teaterpolitik och svepande ihåliga löften. Men alla som studerat exv Nordkorea, Kuba och Venezuela vet att vänstern sannerligen exakt vet hur man ska lura enkla människor till valurnorna. Den svenska socialdemokratin är nordiska mästare i denna trista gren. År efter år lyckas man – med benäget bistånd från landets medieägare och journalister – lura väljarkåren att rösta på Partiet utan egenskaper.

Det finns alltså en dagsaktuell parallell mellan Robert Musils klassiska roman (Mannen utan egenskaper) och Magdalena Andersson övertagande av oppositionens politik under bara några månader före valet 2022. Glömda är alla dödliga övertramp under coronaepidemins inledning. Glömda är alla ord som ser klanernas unga mördare som offer för sociala orättvisor. Hon och S-partiet har i stället desperat sökt efter olika möjligheter att behålla regeringsmakten. Nu ska plötsligt Sverige med i NATO och de unga brottslingarna låsas in och lära sig svenska. Och nya statsbidrag utlovas var dag veckorna före höstens val.

Så agerar populistiska maktpolitiker. Förr eller senare brister det förstås då väljarna inser att de i grunden lurats. Men den som saknar egenskaper ser enbart nya möjligheter. Att lova ny politik lika snabbt som blixten.

Torsten Sandström