Under hela mitt vuxna liv har jag varit en politisk sökare. Starten var en form av extremliberalism, som under slutet av 1960-talet gick över i en kinavänlig marxism. Därefter har jag förstått att marknadshushållning sannolikt är det rätta. Och att alltför mycket vänster- eller ytterlighetsliberalism är av ondo.
Resultatet har för min del blivit ett högerinriktat frihetstänk, som inte passar in i något av riksdagens partiers program. Orsaken till att jag driver min Anti-pk-blogg.se är en vilja till motstånd mot mängden tabun eller heliga kor i svenska samhället. Samt en högst besvärande dubbelmoral, där politiska makthavare säger en sak och gör något annat. En förklaring till denna utveckling är att politiken blivit ett yrke. Främjandet av den egna karriären gör det nödvändigt att slira på orden, överge löften och följa partiets linje.
Den som vill tänka fritt måste alltså överge ett antal tabun och slakta flera heliga kor. De personer som jobbar för politisk korrekthet verkar enligt min mening i totalitär riktning. Låsningen vid konventionellt tänkande bidrar till en betongartad svensk konservatism, som omfattar partier med etiketten såväl höger som vänster. Det är denna nya svenska konservatism som jag ser som min främsta fiende.
Den starka konservativa dogmatismen – alltså de heliga korna – har blivit en fara för det svenska politiska samtalet. Skygglapparna medför att åsiktskorridoren snävas åt. Redan idag är detta en fara för demokratin. Fritänk måste nämligen demokrater alltid respektera. När dogmerna tar över haltar demokratin. Historien visar hur islams guldålder medförde fritänk. Men detta tog slut och övergick islamsk tvångstänkande, konservatism och åsiktsförtryck. Sak samma med romarrikets relativa öppenhet och kulturella välstånd. Med Roms fall tog kristenheten över och påverkyrkans förtryckande dogmer förmörkade livet i Europa. En ny dynamisk era inleddes via reformationen, men på allvar först genom 1700-talet upplysning och revolutioner.
Med det vill jag alltså säga att fritänk måste vara ett svensk samhällsmål. Så bort med den landsomfattande konservatismen! Till slakt med flertalet heliga kor! Släng dubbelmoralismen på den sophög där den hör hemma! Strindberg diktade i samma riktning då han pläderade för rivning av det gamla för att bygga något nytt och friskt: ”Här rivs för att få luft och ljus; är kanske inte det tillräckligt?” Dåtidens S-partister var fritänkare och nyskapare. Idag är de det traditionella tänkandets bevarare nummer ett.
Torsten Sandström
2019-10-08
