Mitt under en föreställning på Dramaten i Stockholm häromdagen äntrades plötsligt scenen av en kvinnlig demonstrant med plakat för att ”rädda våtmarkerna”. Hon tjoade och tog plats som bara en egotrippad ”konstnär” förmår. Hon tog sig alltså själv rätt som de rödgröna brukar göra.
Det intressanta och komiska är att publiken på Dramaten inte alls reagerade! Man trodde det var en del. av föreställningen! I det svenska samhället kör ju normalt kultursektorn till vänster. Det kallas för armlängds avstånd och innebär att vänsterns byråkrater ska bestämma kulturens innehåll (och politikerna tvingas vara tysta).
Att svenska journalister också i allmänhet tillhör vänsterns fil bekräftas av att SvD genom att man ger den kriminella aktivisten stor uppmärksamhet i dagens tidning. Med stort foto på henne. Iförd nosring och sedvanligt pynt. Hennes namn ger en klang av Österlandet (som om något kräver en räddning!). Allt är som vanligt med andra ord.
Sverige är galet. En gammal norsk kritisk tänkare utbrast att han hade trodde sig ha hamnat på ”feil klode”. Så bisarrt är det svenska mediala livet idag. Gammelmedierna är dödsjuka!
Torsten Sandström
