Bild: Malmö kommun.

Bilden visar ett nyinvigt fenomen som Malmö kommun beställt. Det kallas Master narratives. Även om det inte syns påstås det symbolisera ”bristen på offentligt erkännande av de rasistiska motiven bakom attackerna som ägde rum i Malmö mellan 2003 och 2010”. Formuleringen är tillräckligt obskyr för att dölja namnet på missdådaren Peter Mangs. Målsägandenas börda tyngs alltså av en stenbumling på bronspinnar. Under pinnarna ska det nämligen finns brev begravda!

Master Narratives för 2,8 miljoner kronor betalas av Malmö kommun samt indirekt av alla andra kommuner/staten som ger Malmö socialbidrag. För detta belopp hade i stället 28 verksamma konstnärer kunnat få ett bidrag på 100.000 för att de levererat något rimligt konstverk till kommunen. Men kommunen vill hellre bränna av beloppet på något som människor förvånas över.

Konst var förr ett fenomen som skulle väcka beundran, respekt eller kamp för diverse ideal. Nu förmår således Malmö kommun människor att minnas en ond mördare genom ett spektakel som ser ut som det snart kommer att falla samma. Och det kanske är vad som ska ske. Någon minns kanske då statyn över Zlatan förlorade näsan och försvann…Det vi ser framstår som en hyllning till en betongklump som pressar ljuset ned i marken.

Jag skriver detta för att peka på vänsterliberalismens konstsyn. Den hyllar att intet kan ses som stor konst. Det sker inte genom själva bilden – färg och form – utan via de ord som uttalas (eller grävs ner). Jag kallar detta nihilism. På stan kallar man det värdelöst.

Torsten Sandström

Please follow and like us: