En debattartikel i SvD den 13/2 ger en blixtbild av en viktig pusselbit för förståelde av svensk bostadskris. Svenska byråkrater har nämligen kommit fram till att då flerfamiljsbostäder byggs så måste i snitt 2,4 cykelplatser finnas per lägenhet. Kan man inte förstå att fastighetens ägare vid byggnationen själv försöker vara klok vad gäller kvalitet samt tänka på de totala byggkostnaderna? Jovisst.
Cykelplatser är bara en av hundrtals detaljer som rör en bar bostad. Men vi får en blixtbild av hur byråkrater vill styra åtskilliga svenska systemprocesser, nu byggnationen. Och vi förstår varför byggande av bostäder tar lång tid och kostar mer pengar än vad som behövs på grund av ett evigt svensk planelände.
Vi har genom Sovjetsamhällets undergång lärt oss att planekonomi är en usel lösning. Ändå finns tusen och åter tusen svenska lagregler som i onödan sätter byråkrater i arbete och gör bostäderna dyrare. Flera regeringar har försökt avreglera. Pyttsan! Enbart en oberydlig bantning av regelhelvetet har skett. Det rör sig alltså om ett svenskt systemfel: tilltron till offentlig planering. Något som EU:s inblandning har förvärrat.
Svenska politiker har mycket att lära. Men den politiska klassen kör bara vidare.
Torsten Sandström
