Man kan bli trött för mindre. Medierna hyllar nu ekonomen Philippe Aghion. En fransman med vänsterliberala politiska värderingar som överensstämmer med majoriteten av Sveriges journalisters. Dagens efter nobeprisjippot läser jag i DN följande rubrik:
Ekonomipristagaren Philippe Aghion: Europa behöver mer grönt industristöd
Vi befinner oss i en tid då Europa är i kris – ekonomiskt, politiskt och inte minst militärt. Gigantiska regleringar och satsningar på sk grön energi har fått vår kontinent att rejält sacka efter Kina och USA. Dessutom krackelerar storskaliga svenska investeringar i industriprojekt som baseras på samma tänk. Privata och offentliga pengar har närmast vräkts ut på grund av den ideologi som Aghion förespråkar. Dessutom tillhör Aghion ett franskt elitistiskt skikt – den sk caviarvänstern – som sannerligen har det politiskt och ekonomiskt besvärligt i hemlandet just nu. Men en rödgrön ekonom och ideolog ger sig inte, nej, nej. Mer av samma tänk vill man satsa på. Just därför är Frankrike så illa ute.
DN agerande är typisk för den nutida journalistiken. Man skriver inte i främst om vad som hänt i förfluten tid. I stället lyfts ständigt åsikter fram som ska tala om vad som bör ske i framtiden. Då funkar de politiska åsikterna hos en av flera pristagare som hand i handske. Nästa dag är det en annan vänsterliberals tankar som lyfts fram. Och så vidare. På så vis lanseras i västerlandet en politik för drömmarnas land. Helt oavsett förnuft, ekonomi och vad vanligt folk önskar. Alltså politik, politik och åter politik utan tuff kontroll av balansräkningen. Detta är smaskens för journalister. In med en vänsterekonom som hör och häpna fått dynamitkungens pengar för att han kan räkna slantar så bra!
Så agerar smarta marknadsförare som inte behöver ta konsekvenserna av sina idéer. Inom politiken agerar propagandister på detta vis. Och DN, som en gång i tiden var en seriös tidning, har förvandlats till ett propagandablad. Usch!
Torsten Sandström
