Jag har tidigare kritiskt bloggat om den sk knivlagen. Åtskilliga processer förs landet runt mot personer som i god tro av misstag råkat ha en kniv i sin väska eller bil. Det tycks som om lagen av polis och åklagare tillämpas blint. Trots att mycket viktigare uppgifter finns. Alltså oavsett rim och reson.
Det verkar som polisen inte inser att kniven är ett vanligt verktyg för många i hemmet eller i yrket. En kniv är praktisk att ha tillgänglig. Brottslig användning tillhör faktiskt undantagen. Åtal väcks ändå enligt min mening inte sällan i onödan, varför samhällets dyrköpta resurser slösas bort.
Här ännu ett exempel från sommaren 2025. I dörrfacket på en bil som en 22-årig kvinna lånat av sin pappa påträffades en morakniv. Hon fälldes efter polisutredning, åtal och dom i tingsrätten för brott mot knivlagen. Däremot ansåg hovrätten att kvinnan inte haft anledning att undersöka vilka föremål som fanns i bilen och hon friades därför från brott mot knivförbudslagen. Borde inte polisen från början insett detta?
Slöseriet med statens resurser verkar oändligt. Detta gäller inte bara knivlagen förstås, utan polisens jobb med många olika straffbestämmelser. Vi har alla hört hur Karl Hedin länge förföljts av en åklagare som utan hut försökt sätta dit Hedin för jaktbrott. En miljöaktiv åklagare har alltså löpt amok och drivit en struntprocess. Detta utan vare sig existensen av en en död varg eller rimliga bevis mot Hedin för försök. Uppenbara tecken på åtminstone en falsk – och alltså brottslig – vittnesutsaga finns däremot mot Hedin. Tingsrättens frianden dom tillrättavisar dock åklagaren skarpt. Men någon ursäkt till Hedin har vi ännu inte sett för hans tid i häktet under en månad!
Det svenska rättssamhället knakar i fogarna. Att politikerna är passiva är rena skandalen.
Torsten Sandström
