Konkursförvaltaren rörande Northvolts undergång är duktig. Han har lyckats fånga en seriös amerikansk köpare. Men hur ska denna förvärvare lyckas få igång en storskalig produktion? Klart är att det varit lockande av förvärva miljartillgångar till ett förmodat mycket lågt pris. En god affär förmodligen. Men merparten av Nortvolts skulder kommer alltså inte att betalas. Gårdagens mediala och politiska glädjetjut förmörkas alltså av ödet för levernatörer som inte får betalt. Sveriges största konkurs är inget att hurra över, även om visst hopp nu kan finnas för jobb i Skellefteå.
Det är ett – mindre företag – ett tämligen oskrivet kort som är köpare. Vidare kommer det att krävas stora pengar för att starta ett företag med en annorlunda verksamhet än den hos Northvolt som aldrig kommit i drift. Tanken är att använda nuvarande utrustning för en annan typ av produktion som dessutom är ny för köparen. Jag bävar därför över politikernas glädjeyttringar. Vi kan förvänta oss ännu en runda av gröna drömmar och krav på att goda nya pengar ska slängas in efter gamla dåliga. Mer av hej och hå, hållbarhet, allstå! Att betydligt större företag inte vågat ta över efter konkursen är ett dåligt omen.
Den korkade miljöpartistbossens hurra igår skrämmer mig. Som redan frälst ser han sin klimatgud segra. Magdalena Andersson, som verkligen bär ansvar för att informellt ha tvingat fram statliga miljardsatsningar, hurrar väl också över att hennes norrländska väljare kan hoppas på nya statliga satsningar. Regeringern kommer därför att bli hårt ansatt att pumpa in nya pengar efter de många gröna miljarder som staten – skattebetalarna – redan förlorat.
Med tanke på Kristerssons svaga regering kommer vi nog att se miljarderna ånyo börja rulla. För regeringen är det enkelt att dämpa missnöjet genom att låta skattebetalarna satsa riskkapital. Det gäller att leva på på hoppet. “Hållbarhet” är flumordet för dagen! Politik i drömmarnas land gillar nämligen flertalet yrkespolitiker – inte bara de vänsterliberala som har det som sin livssyn. Fri konkurrens och tävlan på marknaden genom sakliga beslut ses som något farligt för nutidens svenska politiker. Drömmar och planekonomi går däremot hand i hand. Mot bråddjupet.
Så huk er gubber och gummer!
Torsten Sandström
