En aktuell ny svensk flagga?

Efter några månaders s-politik rörande covid-19 börjar bilden klarna. Som jag skrivit i flera bloggar är den skrämmande. Inte bara mätt i omfattande dödlighet på äldreboenden, som fram till för några månaders sedan ansetts vara skyddade välfärdsinrättningar. Min kritik rör närmast en S-politik som präglas av populism. Med det menar jag att coronastrategin klätts i ord för att sedan presenterats av regeringen (och ett virrvarr av myndigheter) i tevesändning mot bakgrund av svenska flaggor. Vad är det populistiska mer i detalj, bortsett från den påtagliga teaterformen och valet av enkla ord? Jag hävdar att strategin varit delvis publikfriande, delvis dolt de verkliga skälen bakom den politik som valts. Låt mig förklara.

För det första är strategin publikfriande på så vis att den presenterats som öppen och baserad på svenska folkets förtroende för politiker och myndigheter. Politikerna vet att fria val från medborgarnas sida går hem jämfört med strikta förbud och hård kontroll. Därför har regeringen i inledningsskedet valt en öppen strategi jämfört med övriga Världen. Alltså ingen strikt stängning av landet och hårda regler. Vidare väljer regeringen nu att manifestera ytterligare ett ordflöde av frihet inför de kommande semestermånaderna – det svenska folkets heliga sommarlov. Strategin är inställsam på grund av att den inte valts av medicinska skäl, utan av populära och poängknipande skäl, som regeringen och dess myndighetssatelliter, vet att många svenskar kommer att uppskatta.

För det andra innebär regeringens val en mörkläggning av den förmodligen reella orsaken till strategin. Jag har nämnt detta i flera bloggar, men ännu inte sett att någon annan kritiker har lyft fram det faktum att den svenska polisen är dysfunktionell och att regeringen de facto inte haft ett val av en hård linje, i stil med resten av Europa. En desorganiserad svensk polis försöker med liten framgång fånga klanmördare, hindra bränder, stoppa bombningar, fånga våldtäktsmän, hindra invadrarungdomar råna skolpojkar osv. Därför blir min – och alltså regeringens slutsats – att svensk polis inte hade klarat av att stänga ned Sverige på det vis vi sett ske i Italien och Frankrike, med spärrar, strikta direktiv, papperskontroller, böter osv.

Min poäng är att den svenska regeringens coronastrategin bygger på en kombination av två faktorer. I båda fallen rör det sin om ett populistiskt val, som innebär ”the easy way out” från covidproblematiken – i en situation då övriga världen gått i annan riktning. Det ena benet är kravlöshetens öppenhet (i ord förklädd till ”tillit”). Som jag framhållit tidigare är kravlöshet något av ett övergripande svenskt dilemma – rörande skolan, brottsligheten, bidragssystemen, offentligt anställda osv. Det andra benet baseras på nödvändigheten för regeringen att förtiga att en polisiär lösning inte funkat. Polisen hade nämligen inte klarat av att stänga ned Sverige.

Jag menar alltså att den svenska strategin varit såväl medicinskt felaktig som falsk. Den har enbart passat ett pressat S-partis simpla ambition att försöka hålla väljarna glada, uppbackad av påhejande stödpartier till regeringen. Om inte detta är populism, så säg!

Att regeringens öppna lösning nu syns i höga dödstal är ett faktisk bakslag. Ett annat väntar sannolikt under kommande semestermånader i och med den stegrade risk för smittspridning som nu yppas. Vi får snart se facit. Men en sak är säker. Den svenska modell som S hyllar för landet ned för populismens stup.

Torsten Sandström

2020-06-06