A propos kvacksalvare…

I SvD idag gläds tidningens miljöpropagandist nummer ett, Peter Alestig, över att industrin tycks stå stilla i Piemonte, Italien, på grund av coronaviruset. Alestig har nämligen lyckats hitta forskare som tvärsäkert påstår att många färre dör på grund av de minskade utsläppen av kvävedioxid än av det rusande coronaviruset. Jag kan inte bedöma sanningshalten i Alestigs påståenden, men de förefaller sakna ett rimligt tidsperspektiv mellan exponeringen för NO2 och tiden för ett eventuellt dödsfall, jämfört med Corona. Viruset verkar som alla vet snabbare, nästan omedelbart vid luftvägskontakt. Men sådana trivialiteter är inget som Alestig bekymrar sig över. Han är en skrämselkvackare som talar från sin tribun på SvD. En tidning som förr höll vetenskapen fackla högt.

Är det inte CO2 så är NO2 som Alestig bollar med var dag då han sitter på redaktionen och rycker i krisens spakar. Jag tror inte Alestig själv kan bedöma trovärdigheten i forskarnas påståenden. Han borde alltså ligga lågt. Men i stället tar han fram megafonen. För budskapet främjar nämligen hans politiska alarmism.

Skulle det i framtidens visa sig att han haft fel kan han alltid, som Sydsvenskans Heidi Avellan gjort på min blogg, ducka och säga att han följt ”försiktighetsprincipen”. Detta är en princip som FN predikar. Det rör sig inte om vetenskap utan om politik, ty FN vill ta ledningen över världens nationer. FN:s egen framtid väger tyngre än vetenskapens ord. Principen innebär i klartext att man tror på vad som helst bara FN tycker att det är ett försiktigt val.

Kanske bäst att börja tro på tomten – av ren försiktighet?