SR:s sk vetenskapsjournalister sjunger sopranstämman i IPCC:s kör om klimatkris. Från Egypten – dit en av dem förstås åkt och slösat CO2 – talas högröstat om att u-världen kräver skadestånd från industrinationerna för alla elaka väderhändelser. Precis som om de inte inträffat förr om åren. Precis som sambandet med CO2 är bevisat!
Här följer en länk till Klimatupplysningen.se som visar att Pakistan med jämna mellanrum under 100 års tid drabbats av översvämningar sedan många år tillbaka. Någon kraftigt ökad frekvens är det således inte frågan om. Det verkar som om regeringar i Pakistan i årtionden inte vidtagit rimliga åtgärder för att skydda sin befolkning kring den stora floden Indus, som i den bergiga omgivningen givetvis skapar särskilda problem med stora flödande vattenmassor efter regn i de mycket höga bergen.
Lägg särskilt märke till kommentaren från professorn i meteorologi, Lennart Bengtsson, som bekräftar att ökningsfrekvensen vad gäller översvämningskriser är liten.
Mina återkommande anklagelser mot svenska journalister för politisk propaganda bekräftas av den enögda rapportering som ständigt sker i svenska medier. Här råder ingen öppenhet. Här släpps inte Lennart Bengtsson in. Bara FN och kriskören IPCC.
En förnuftig journalist borde inse skevheten. Men det är inte öppenhet som gäller. Utan worst case. Det kallas för försiktighetsprincipen. Och med den kan man bygga under nästan vilka krav som helst.
Torsten Sandström
