Sverige är som bekant under stark ekonomisk press. Tillväxten antas bli negativ många månader framöver. Inflationen har ett kraftigt grepp över landet och människors vardag. Arbetslösheten är omkring 8 % och samhället tvingas inte minst försörja de 16% invandrare som står utan jobb. Den svenska kronans värde har sjunkit katastrofalt sedan 2013. Fastighetsmarknaden skälver – priser på privatbostäder sjunker samtidigt som belåningen till tidigare låga räntor kanske snart visar sig ödesdiger.

Varför pekar nästan alla svenska ekonomiska indikatorer i fel riktning? Den som funderar över vad som hänt i nationen under de senaste åtta åren inser att svaret i korthet är: sossepolitik på villkor som styrts av Mp och V.

Under denna tid har förts en skadlig politik helt enkelt. Stora behov av strukturreformer från förr har uteblivit, vilket avspeglats i bibehållen korkad bostadsbeskattning och ökade storskaliga statsbidrag. Särskilt inflyttningen under sosseåren av omkring 800.000 människor främst från islamska nationer har vållat hög arbetslöshet och ökad våldsbrottslighet. Vidare har svenska statens Riksbank länge fört en extrem lågräntepolitik och därmed underlåtit att värna kronans värde så att den nu även inom Norden blivit en skräpvaluta. Viktigt är också att Miljöpartiet och vänstern har drivit sossarna att föra en skadlig klimatpolitik, som medfört nedlagda kärnkraftverk samt högre skatter och priser, framför allt avseende elektricitet och drivmedel. Man har spelat upp en bild av akut klimatkris, trots att Sveriges andel av CO2-utsläppen är extremt låga jämfört med andra staters. En överdriven ambition att var bäst i klassen har visat sig synnerligen skadlig för staten – ett antal storbolag har tjänat stora pengar på kronans låga värde. Under varje år har dessutom omkring 50 miljarder kronor pytsats ut till vanskliga u-landsprojekt. Alltså gåvor från ett Sverige som tvingas hålla uppe skatterna för att slippa redovisa budgetunderskott.

Den nya svenska regeringen ställs alltså inför allvarliga ekonomiska problem. I huvudsak har dessa vållats av Stefan Löfvens och Magdalens Anderssons regeringar, som för att erövra statsmakten valt att göra upp med framför allt Mp, men även V och C. Detta har resulterat i en eländig svensk ekonomisk politik. Till bilden hör att den framställts som den rätta vägen till framgång för ”den moraliska stormakten” Sverige.

Lubbe Nordström talade på sin tid om Lortsverige och Zeth Höglund om nationen som ett befäst fattighus. Dessa vänster män har oväntat – för dem – fått rätt i dagens nedgångna sossesverige. Att den svenska oppositionen – nu i regeringsställning – har haft sitt finger med i spelet är tyvärr också klart.

Torsten Sandström.