Det är uppenbart att Sverige behöver vindkraft som en komplettering till kärnkraft och andra energislag. Särskilt nu då elbrist plågar landet. Vindkraft liksom solel är ju naturliga källor till energi, med få nackdelar, frånsett då det inte blåser eller är mörkt förstås.
Därför kan jag inte förstå SD:s supernegativa inställning, som till råga på allt går ut på en nedmontering av befintlig vindkraft. Det är klart att vindsnurrorna har några nackdelar förr människor och natur. Men detta gäller flera andra energikällor. SD:s inställning är rena snurren.
Det tycks som om SD:s inställning bottnar i en populistisk flört med en minoritet individer som säger sig störas av vindsnurrorna. Kanske räknar SD med att de ändå blir kvar, på grund av TIDÖ, något som gör populismen än värre. Alltså en trångsynt flört med människor som är rädda för allt i stil med vaccinering, mediciner, mobilstrålning osv. Det finns ett inslag av vetenskapsfientlighet bakom inställningen. Samt dessvärre en fläkt av Mp:s talibanism i miljöfrågor: åter till 1800-talet.
SD gör med andra ord bort sig. Partiets snedsteg här och en darrig inställning till Putin – samt ovilja att kritisera Ungerns Orban bekräftar mitt beslut sedan lång tid att inte rösta på SD. Partiet kan fungera som regeringsunderlag. Då är det sakpolitik som gäller. Men inte i regeringsställning.
För mig är SD borta med vinden…
Torsten Sandström