Vänstermannen som sköter Sydsvenskans propagande utrikes och inrikes, Olle Lönneus, vet hur han ska vränga orden. Han har antagligen länge varit mot ett svenskt medlemskap i NATO. Ända tills sossarna efter många års krig i Ukraina började förstå Sveriges bästa.
När tillstånd till den svenska ansökan dröjer fortsätter han på kommunisternas linje. Då den glädjande nyheten om den svenska regeringens avståndstagande till de kurdiska exstremistorganisationerna PYD och YPG meddelades idag så svarar Lönneus med följande rubrik:
Därför tar Kristersson avstånd från kurderna som befriade oss från IS
Rubriken är skamlig. Det är sannerligen inte den svenska borgerligheten som i åratal gullat med kommunistiska kurder. Det har varit vänsterns bord och gullat har man verkligen gjort, senaste då kurden Kakabaveh hjälpte Magdalena Andersson bli statsminister. Men Sverige har som nation över huvud taget litet intresse i kurdernas strävan efter självständighet, som måhända kan vara rättvis. Däremot har den svenska nationen just nu ett stort och primärt behov, nämligen att gå Turkiet till mötes, oavsett om detta land leds av en diktatorstyp.
Det infama rör främst formuleringen ”befriade oss”. Okej att islamsk terrorism visat sitt fula tryne i Sverige, exempelvis på Drottninggatan i Stockholm. Men själva IS är närmast ett regionalt problem, som knappast kan sägas röra ”vår” befrielse som nation. Vi har däremot burit bördan för alltför många flyktingar från regionen. Men det är knappast PYD och YPG:s förtjänst – eller något värt att tacka för – utan snarare en följd av svensk passivitet och politisk naivitet avseende massinvandring.
Att Lönneus personligen vill gulla med PYD och YPG och deras anhang – i stil med Kakabaveh – är hans personliga sak (en linje han som vänsterman med hej och hå driver i Sydsvenskans spalter). Det är Lönneus kritik av den nya regeringens avståndstagandet som är motbjudande dubbelmoral av ett slag som Bonnierkoncernens tidningar numera excellerar i.
Kristersson driver utrikespolitik för svenska intressen! Inte för gullande med de kommunistorganisationer som Lönneus så gärna kramat och nu fortsätter att vänslas med.
Torsten Sandström
