Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.
Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...
PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet.
I dessa tider då forskare från landets universitet knäböjer för FN-chefens ideliga utrop om klimatskräck är lundaprofessorn Dick Harrisons ord en god motvikt. I dagens SvD skriver han en text med rubriken:
Lugn – världen har ”gått under” förr
Med historikerns perspektiv visar han på hur otaliga undergångsprofeter visat sig vara falska. Han pekar mycket riktigt på en skillnad. Förr var det religiösa ivrare som fick bita i gräset. Nu är det personer som tolkar vetenskapen som hotas av detta öde. Ordet tolkar är centralt. Ty vetenskapen är delad. Att FN-sidan inte medger detta, utan påstår att konsensus råder är enligt min åsikt ytterligare ett tecken på att FN politiserar. Att FN lyckats skrämma skolbarn till ångest har gjort Greta T känd som ett svenskt helgon. Detta med hjälp av medier som bort känna till de skeenden som Harrison beskriver.
Harrison slutar med följande om hetsarnas ord: Endast framtiden kan utvisa hur vederhäftiga dessa verkligen är.
Ebba Busch hade sannolikt möjlighet att välja ministerpost i Kristerssons regering. Men hon valde fel – ett allvarligt misstag. Hon trodde kanske att energi- och näringsministeriet skulle bli en politisk språngbräda. I stället har det blivit ett getingbo där den nya regeringen har svårt att leverera. Nu har Busch det jobbigt.
Enligt min åsikt borde Busch ha valt KD:s profilfråga, dvs vårdens tillkortakommanden och KD linje om ett förstatligandet av landstingen/regionerna. Men där anade hon sannolikt motstånd från den politiska klassen, som har regionerna som ett andra trappsteg i karriären, upp från den lokala kommunalpolitiken (steg tre är riksdagen och steg fyra i toppen är rena livräntor som funktionär utomlands). Många politiska pampar – betongrövar – sysselsätts och försörjs nämligen som regionpolitiker. Ett stort motstånd är därför att vänta mot en synnerligen angelägen vårdreform, som hade kunna bli Busch´ hjältesaga.
Busch insåg antagligen att hon inte ville skaffa sig fiender inom sin egen klass. Genom att låta frågan hamna i frysbox under en av hennes partivänner i regeringen valde hon i stället bidragsgivande till elprisdrabbade som taburett i regeringen. Hon underskattade alltså sprängkraften i energipolitiken och regeringens beredskap. Att svänga en falukorv är en sak. Men att navigera mellan svensk skattepolitik och EU:s federala normer är ingen barnlek. Man skulle kunna tro att Sverige själv bestämmer över skatter och energi. Men tyvärr har EU ett federalt regelsystem som nu slår tillbaka på den naiva svenska energipolitik som länge bedrivits samt nationens kraftiga beskattning av el och drivmedel. Fy sjutton vilken sörja! Tacka EU för den!
Nu står Ebba där och får ta emot den ena smockan efter den andra. Vänsterns medier är superglada och gör som vanligt allt för att skära pipor i vassen. För dem ska nämligen energipolitiken skötas av Mp:s talibaner som iklädda vadmal och utan läppstift strävar efter en återgång till 1800-talets SörgårdsSverige – frånsett förstås hästar, kossor och allt annat som släpper ut CO2. Men bönor, vaxljus och lintyg kommer kanske till pass för att nationen ska slippa frysa ihjäl i Nedkylningens samhälle – trots alla CO2-utsläpp…
