Anti-PK-bloggen

Efter TIDÖ, den 27/10, fick nationens alla tidigare sk ”mijöministrar” – kreti och pleti – in en debattartikel i DN Debatt. Rubriken skallade:

Beslutet att lägga ned miljödepartementet är fel

Texten ackompanjerades med foton på rader av föredettingar som måste mena att de gjort stora insatser för svensk miljö och samhälle under flaggan ”miljödepartement.” Vad sägs exv om Birgitta Dahl, Olof Johansson och Annika Strandhäll. Vem vet vad de gjort för Sverige? Snackat förstås. Värst i hård konkurrens är Strandhäll. Olof Johansson försökte stoppa Öresundsbron – av miljöskäl.

Ordet miljö har liksom begreppet hållbarhet fullständigt urvattnats. Det kan ta sikte på himmel, jord och hav, men också arbetsliv och hemmamiljö. Den nya regeringen sätter nu punkt för denna charad. Frågor om klimatets problem – som ju länge stått i centrum – rör ju människans framfart, särskilt inom produktionen. Att koppla klimatfrågor till näringslivet är mer logiskt än att peka ut allt (miljön) som en särskild samhällsfråga. Huvudfrågan kärnkraft har starka kopplingar till näringsfrågor, konkurrens, statliga investeringar mm.

Så därför mynnar egentligen kampanjen i DN ut i att försöka rädda ansiktet på politiska medelåttor som trott att de försökt klara av atmosfäriska problem. Att de alla idag tillhör den politiska klassen och lever gott på fallskärmar från det offentliga är typiskt…

Torsten Sandström

Det är dags att införa nya regler i Förvaltningslagen, som reglerar beslutsfattande inom svenska myndigheter. Det problem jag nu är ute efter rör statliga myndigheters överdriva beröm över vad man själva hittar på. I stället för att jobba med kärnverksamheten försöker myndigheten blåsa upp sig och i medial annonsering eller nyhetsbrev förgylla det lilla som myndigheten själv åstadkommit av värde.

Jag kom än en gång att tänka på saken på grund av ett pressmeddelande från Diskrimineringsombudsmannen (DO) som säger att man granskat den högre utbildningen, 18 lärosäten, varefter myndigheten svepande konstaterar att de inte följer lagen. Är det allvarliga avvikelser som konstaterats eller enbart små formella fel rörande olika pappersplaner som DO funnit? Vem vet? Genom meddelandet försöker DO visa att man är alla diskriminerades bästa vän, vilket naturligtvis är fel. Men myndigheten vill ha ännu större anslag i framtiden, varför reklam är en metod.

Jag har tidigare skrivit om stora och dyrbara (för skattebetalarna) annonskampanjer från exv Försvarsmakten och Arbetsmiljöverket. Här meddelas sannerligen inte hjältedåd, utan snarast marginella skeenden rörande hbtq (Försvaret) och tillsyn (Arbetsmijöverket ). Om en myndighet gör något bra ska det väl visa sig i myndighetens praxis, dvs viktiga förändringar som förändrat verkligheten. Och inte bara reklam som avses visa att myndigheten öht gör eller gjort något alls.

De nya reglerna i Förvaltningslagen bör ta sikte på annonsering, pressmeddelanden od. Endast synnerligen angelägna meddelanden till allmänheten bör vara tillåtna. Alltså beslut där tex tidsaspekten och räckvidden är av synnerlig vikt, i stil med hälsomeddelanden eller information om nya regler från visst datum. På så vis kan medborgarna skyddas från det egna beröm som alltmer tar plats i svenska byråkratier. Och så sparas pengar mm. Administratörer som gör alltför lite nytta tenderar ju ofta att vilja överdriva sina insatser.

Någon invänder att reklam inte är byråkratins främsta problem. Det är helt rätt. Men jag har tidigare krävt att macheten ska hugga i den statliga myndigheterna. Så lite finlir måste jag också kunna plädera för. Särskilt som det är enklare att genomföra. I synnerhet nu med en TIDÖ-realistiskt regering vid statens roder.

Torsten Sandström