Antagligen har du sett hur svenska medier – pressen och SR/SVT – alltmer fylls med texter eller ord från psykologer. Detta sammanhänger med den utveckling som innebär att medierna är på väg att förlora rollen som tredje statsmakt (men med bibehållna statsbidrag!). Särskilt tidningar under stark ekonomisk press jagar således mer lönsamt utnyttjande av tidningens spalter. Ägarna satsar alltså på det som säljer. Och journalisterna tillåts bestämma politiken, med det vänsterresultat jag hoppas alla ser.
Tidningarna blir därför allt mer lika vecko- eller månadsmagasin, med artiklar som skrivits för några veckor sedan om trivsel, livsstil, film, sport , bilar och bostäder. I denna nöjesartade miljö passar psykologer som hand i handske. Deras vetenskap gränser ju tydligt till tyckandet, i och med att människors känslor och känsloreaktioner är svår att mäta i vetenskapliga termer. Därav mängden eländiga rapporter om resultatet från allsköns frågeformulär.
Psykologernas inmarsch på mediernas arena är uppenbar. De kan uttala sig om allt. Ena dagen är det problem med svärmor. Andra dagen en man som vill skiljas. Gränsen mot pressens experter i etikettsfrågor blir alltså oklar. Hur ska jag göra med min otrogna fru? Vågar jag be svärmor dra åt skogen?
Jag har tidigare skrivit åtskilligt om denna psykologisering. Att den sker sammanhänger antagligen delvis med att texterna blir billigare för tidningsägarna än dagsfärska nyhetsreportage utav kvalificerade journalister. Anledningen till att jag idag lyfter problematiken rör en rubrik jag häromdagen såg i SvD:s näringslivsdel:
Psykologen: Inte fel att oro sig för ekonomin
Så svaret på min inledande fråga om livet utan psykologer blir att det vore lättare att uthärda. Adjö!
Torsten Sandström