Den som betraktar svensk politik från ovan ser ett tydligt mönster. Den socialdemokrati som ursprungligen verkade för en förnyelse av samhället har blivit en stoppkloss mot förnuftiga reformer.
S-partiet hyllar som bekant sin svenska modell. Men den är inget att än sossekoryféers döda hand över arbete- och bostadsmarknaderna. Arbetslösheten är skriande hög, mer än 8% och värst inom EU näst Grekland och Spanien. Bostadsbrist och höga hyror framstår som runstenar över sossepolitik: ”Sigrid regerade hemmanet sedan Björn stupat vid Miklagård”.
Om vi sedan ser på nationens miljöpolitik är bilden lika dyster. Sossepamparna och deras uppbackare Mp har under åtta års tid lyckats slakta 4 fungerande kärnkraftverk. Och dessutom pinat medborgarn med skändliga energipriser. Därtill kommer en djungel av frihetsbegränsande lagregler so begränsar dina och mina friheter i vardagslivet. Skyddandet av exv en grodart eller utrotandet av en växt blir viktigare än låglöner som begränsar arbetslösheten (och minskar utbetalningar från a-kassor). För att inte tala om alla regler som försvårar markexploatering eller skjuter byggkostnaderna för bostäder i höjden.
Alltså framstår det som de rödgrönas politik för länge sedan passerat sitt bäst-före datum. Ändå envisas nationens vänsterliberaler med påståenden om att man verkar för en lysande framtid! I själva verket fungera Mp som ett draglok – utan dem inge regering – för tillbakagång.
Sossarna var före Palme en rörelse för modernisering av Sverige. Nu – med Mp i båten – framstår S-partiet som det goda fria samhällets dödgrävare. Mp:s ideal om 1800-talets Sörgården försätter nationen på efterkälken. Och maktpartiet S har inget annat val än att buga och bocka för Mp, V och C.
Ändå sprider nationens gammelmedier bilden av S som framtidens parti. Deras kvinnliga politiker hyllas och motståndarna kallas konservativa. Verkligheten är den omvända – vänsterliberalerna har förgiftat nationen med drömpolitik. Man inser inte att Sverige blivit en stat där ett överskottet av politik och lagstiftning på samhällslivets alla områden åter håller på att skapa ett Fattigsverige.
Om nationen ska gå i rätt riktning krävs avreglering. Dessutom avbyråkratisering. I grunden måste nya politiker väljas till riksdagen. Alltså måste de rödgröna partierna förpassas till den plats där de hör hemma: historiens skräpkammare.
Torsten Sandström
