Mats Persson (L) följde några timmat häromdagen polisens arbete i Rinkeby iklädd skottsäker skyddsväst. Han visar därmed sin rädsla. För vem?
Paulina Brandberg (L) måste ha medhjälpare som kollar att inga bananer finns i de lokaler som besöker. Ministern visar också sin rädsla. För vad?
I vänsterliberalernas samhälle ska alla tänkbara problem regleras och via vägen om förhoppningar undanröjas. Det lagstiftas så att svetten lackar. Ändå skjuts det och käkas bananer i landet. Båda ministrarna agerar därför som främlingar i sitt eget land.
Hur ska politiker med rädslor av detta slag någonsin kunna skapa förtroende i folkliga kretsar? Hur ska L-partiet kunna bidra till att bygga ett gott Sverige där inga eller minimala risker upphöjs till livsfaror? Och där stor strukturproblem försummas för att fokus är på annat håll.
Torsten Sandström
