När jag skriver dessa rader har jag radion, SR P1, på i bakgrunden. Sändning pågår från Riksdagen. Diskussionen där sägs röra EU-politik. Men det blir mest det vanliga snacket. Debattörerna bråkar om vem som sagt vad eller röstat hit eller dit i en detaljfråga. Enligt min mening hör jag en skandalös diskussion. Som inte mycket handlar om krisens EU!
Förklaringen till mitt stora missnöje är att man diskuterar myggor och sväljer kameler. Jag hör nämligen inte en riksdagsledamot – inte en enda – som kritiserar roten till det onda inom unionen. Nämligen att EU tillåtits växa från en handelssamverkan till ett federalt kommandosystem. Och att eländet krönts med ett sk parlament, som ständigt häller bensin på brasan.
Detta är särskilt allvarligt i tider då det drar ihop sig till nya gigantiska satsningar med krav på att norra Europas nationer ska ge ännu större bidrag till södern. Pengar som mottagarna än en gång kommer att låta rinna mellan fingrarna: lätt fånget, lätt förgånget. Alltså ännu en runda av gigantisk skuldsättning för att få ett sjukt federalt EU att leva vidare.
Debatten i Sveriges Riksdag borde röra krav på en återgång till den mer renodlade handelsorganisation vi förr sett, EG. Men samtliga svenska partiledare är tysta om den elaka sjuka som EU medvetet spritt över vår världsdel. Genom EU-parlamentets kravmaskin kommer rader av nya oläsliga regler att spridas från Bryssel. Företag och människor kommer att drabbas av ännu flera pålagor. Friheten begränsas med andra ord än mer. Och USA tar förstås hem det ekonomiska spelet. Svenska företagsledare talar om att Europa utvecklas till ett museum!
Även ett skolbarn bör inse vådan av EU:s överstatliga utveckling. Det krävs heller inte mycket hjärnkapacitet för att förstå att EU vandrar åt käpprätt fel håll. Ständigt mer av samma federala storskalighet, regelhysteri och dysfunktionella ekonomiska lösningar. Men det ser varken EU:s ledning eller ledamöterna av Sveriges Riksdag. Egentligen är det ofattbart hur svensk politik kan hamna så fullständigt off side. Den svenska politiska klassen bär ett blytungt ansvar! Framtidens historieböcker kommer att peka ut de ansvariga.
Torsten Sandström
