I en fungerande marknadsekonomi tar företag risker efter tillräckliga undersökningar baserrade på fakta. Det vi sett i Europa och Sverige under senare år är något helt annat. Här har stora politiska drömmar fått personer, som annars är räknenissar, att tro på guld i gröna flumskogar. Massor av miljarder har plöjts ned i snabb takt utan att ens försiktiga experimentanläggningar prövats. Typexempel är Northvolt, Hybrit och grönt stål. Till detta kommer gigantiska återskapande av våtmarker och förstörelse av mindre kraftverksdammar. Det som skett är en följd av en politisk kampanj – med svag förankring i vetenskapliga, tekniska och ekonomiska fakta. Dessutom har marknaden och en möjlig produktionsförmåga allvarligt felbedömts. Det hela påminner om en politisk guldgrävaranda.

Att Göran Persson i rollen som högsta höns på LKAB vandrat vilse är enkelt att förstå. Han är inte entreprenör utan politiker. Men att tunga investerare låter sig bedras av lockropen – trots att förnuftiga affärsmän och forskare med hög röst varnat – är anmärkningsvärt.

Det tycks röra sig om hysteri påminnande om en frälsningsrörelse. Mediernas ansvar för att blåsa under seansen är som vanligt tungt i deras egen era. En barnrumpa som Greta T har presenterats som Jeanne d´Arc och fått resa jorden runt för att skaka hand med sk världsledare. Nu är lyckligtvis hon förbrukad efter brottslig aktivism och kramande av Hamas. En sak är att en uppvärmning av Jorden är på gång, delvis pga CO2-utsläpp. Men omfattningen och timingen är oklar. Att i detta läge gå ”all in” på lösa idéer och krav från FN är just rena frälsningsmötet och dessutom rentav vårdslöst.

Västvärldens demokratier har låtit sig hetsas av Greta T och António Guterres. Antiauktoritära stater tar det lugnt och agerar utan större panik. Kinas satsning på batterier och elbilar har än så länge varit en framgång, som planerats på lång sikt, med i och för sig högt statligt risktagande. Men särskilt EU står med skägget i brevlådan. Enorm tid och resurser har unionen lagt ned på att skapa nya regler mot den revolutionerande datortekniken. Till bilden hör att Draghi hejar på den nuvarande frälsningsrörelsen. Ännu större satsningar med offentliga medel på gigantiska projekt syns i pipelinen, i stället för att släppa privata entreprenörsföretag fria att konkurrera med varandra för verklig tillväxt. Efter att Trump idag sannolikt vunnit presidentvalet höjs röster från europeisk politiker om samling under EU. Risken är tyvärr stor att vi inte får se mer goda och fria affärer och liknande förnyelse utan bara mer av det gamla betongEU:s regleringshelvete.

Nyligen har ondskans makter sammanträtt i Kazan under Putins och Xi Pings ledning. Och idag tycks således valet i USA ha avslutats. Trump har en plan för en starkare och friare nationell ekonomi. Som person är han emellertid en auktoritär och oberäknelig förtryckare. Höjda tullar på andra nationers varor finns i pipelinen.

I detta sammanhang framstår Europas och Sveriges framtid osäker och svår. Men mycket tyder på att allt blir vid det gamla, dvs att man kör vidare i samma hjulspår. Alltså utför den backe man redan befinner sig långt ner i. Det vi ser är vänsterliberalismens drömpolitik som hittills inte fungerat så väl. Det är synd om människan, sa Strindberg. En korrekt framtidsanalys, tyck det.

Torsten Sandström