Mackmyra AB har försatts i konkurs. Alltför dyr produktion av dryck, som förmodligen produceras bättre och billigare i UK. Ett djupt skuldsatt företag går nu under. 30 anställda och många aktieägare har dragit en nitlott.
Intressant är att bolaget till hugade spekulanter sålt sk fat på 30 l whiskey, drycker (eller mängder) som lämnats kvar i stora tunnor på bolagets lager – förutsatt att de öht lagrats på riktigt och inte bara hamnat i den löpande produktionen (bolaget kan ha lagrat på låtsas). Om jag förstår saken rätt så ligger denna whiskey i större tunnor på lagret och ska hämtas ut flaskvis av köparna. Men då varje sådant fat inte avskiljts från andra köpares whisky tycks enskild köpare för ett par tiotusen kronor per fat ha köpt grisen (”faten”) i säcken. I konkursen verkar det därför som faten – dvs de stora mängder som inte redan hunnit buteljeras – tillfaller konkursborgenärerna, om de nu är värda något i fordringsägarnas händer (är vidareförsäljning öht möjlig?). Möjligtvis kan avskiljning av såld whiskey ske för köparkollektivet, i stora tankar, men det får domstol utreda. Alltså har Mackmyra skapat ett juridisk problem för köparna, som det förefaller.
Upplägget visar på kreativ bokföring visavi köparna, som nu alltså riskerar att bli grundlurade om de inte redan förstås hunnit få sin whiskey tappad på flaska. Jag blir knappast imponerad av företagsägarna och ledningens framfart. Det är inte svårt att göra affärer på andras bekostnad. Min bror köpte för många år sedan en kvadratmeter mark på ett berömt destilleri i Scotland, mot ett vackert pappersbevis, men alla visste ju att det bara var på låtsas. Och priset var lågt.
Min sensmoral är att svenskar ska satsa på det man har kompetens för att producera och sälja. Whiskey och vin produceras med avsevärt större yrkesskicklighet och tradition i övriga Europa. Jag har en gång smakat ett vitt vin som producerats på Gotland och sålts via Systembolaget. Flera hundra kronor per flaska! Men det smakade sämre än dåligt dunkvin… Jag var lyckligtvis inte själv köparen.
Torsten Sandström
