Har du irriterats över hur ofta du ställs inför frågeformulär från företag som ber dig om din åsikt rörande deras varor/tjänster? Säkert har du det. Det är jobbigt med alla dessa propåer. Men det intressanta är faktiskt vilka företag som aldrig ställer dig inför frågan.
I synnerhet medieföretag frågar dig inte. Som prenumerant på SvD eller DN kunde man ibland förvänta sig en enkät med frågor man vad man tycker. Men jag kan inte minnas att det någonsin skett under mitt långa liv. Varför?
Jag är säker på svaret. Flertalet läsare av SvD eller DN är inte nöjda, men prenumererar enbart av gammal vana och bristen på kända alternativ. Man vill ha något att läsa till morgonkaffet. Företagen för dagstidningar är medvetna om läsarnas missnöje. Och vill inte ytterligare fresta på publikens tålamod genom frågor.
För övrigt vet massmedierna vad allmänheten efterfrågar. Man ser ju intresset för sin rapportering minska i antalet prenumerationer samt i annonsförsäljningen. Detta är bakgrunden till mediernas satsning på ett alltmer flummigt innehåll, dvs simpla politiska åsikter, identitetsfrågor, nöjen och sport.
Denna utveckling diskuteras förstås inte heller av pressen själv. Den vill man smyga på de nuvarande läsarna så länge det går. Flykten från media till internet är alltså enkel att förstå. Därför har staten satsat på höjda statsbidrag till dagstidningarna. Förlorare är alltså ständigt du och jag. Först genom mediestrunt och sedan via skatter. Om detta är medierna knäpptysta.
Torsten Sandström
