Man blir trött och irriterad att ta del av DN:s tirader. Som vanligt står numera normalt betraktelser av människans identitet i fokus. Alltså kön, sexualitet, hudfärg, livsstil, tro osv. Tidningens ägare låter sina journalister härja fritt. Och den chansen utnyttjas verkligen. Den 20/2 släppte tidningen fram ännu en navelskådare, dvs psykiatrikern Anders Hansen. Han försöker ta itu med våra personligheter. För att snitsa till det och skapa rubriker möter han oss med parollen:
”Var man står politiskt beror också på gener”
Hans ord bedrar enligt min åsikt läsaren. Han väljer att satsa på ett stickspår i stället för att rota i de viktigare förklaringar som faktiskt finns, satsar han på det marginella. Hade han sagt att det politiska valet beror på sociala relationer hade jag varit med. Men det är ju inte särskilt publikknipande. Genom att välja generna som förklaringsgrund så fråntas såväl du och jag möjligheten att säga att vi valt politisk väg medvetet – och i en social kontext. Alltså väljer han biologin.
I och för sig bygger generna förstås familjer. Och familjers sociala liv färgar förstås våra politiska val delvis – ibland mycket, i andra fall obetydligt. Historien uppvisar rader av vänstermän som stigit fram ur högborgerliga miljöer. Mest kända är kanske Marx och Engels. Eller den under franska revolutionen avrättade Ludvig XVI:s nära släkting, hertigen av Orleans, kallad Philippe Egalité (även han giljotinerad under den stora revolutionära terrorn).
Politiska val rör nämligen i grunden principer och dessa ärvs inte genetiskt, men kanske via familjära samtal och nätverk, i stil med den sistnämnde Philippes son, som blev en tämligen liberal kung 1830, med namnet Louis Philippe. Alltså mannen vars ansikte tecknats som ett päron.
Likaså är det fullt klart att en person – utan genterapi – kan byta åsikt från vänster till höger. Åtskilliga inom min studentgeneration från borgerliga familjer blev vänsteraktivister för att sedan än en gång välja en ny marknadsliberal väg. Jag har själv under 70-talet gått från vänster till höger utan någon genförändring, vad jag vet. Båda valen har skett av övertygelse inom ett svenskt samhälle under inflytande från medier och andra sociala krafter. Rollbytet åt vänster påminner närmast om frälsning.
För Anders Hansen är generna en lekstuga, tycks det. Han väljer den väg som för tillfället är mest medial. Och predikar osäkra fakta som tycks vilja få oss att stanna kvar i ekorrhjulet…
Torsten Sandström