En känd politiker med känsla för slagkraftiga rubriker har kallat KD:s ledning ”finborgare”, närmast apropå Alice Teodorescu Måwes plötsliga inhopp som KD-politiker i valet till EU:s låtsasparlament (efter att hon nyligen ha varit medförfattare till M:s partiprogram). Om jag förstår Åkesson rätt, en av landets främsta retoriker och mannen som är anledningen till debatten, så menar han att KD inte gör det politiska grovjobbet utan väntar på att andra ska göra det. I exv invandringsfrågan har KD således länge, länge förespråkat öppna gränser. Och först när de resulterande problemen står folket upp i halsen justerar KD sin politik. Min bild av Teodorescu är ungefär densamma, även om hon varit en fria debattör.
Dessutom tror jag Åkesson menar att partiledarens och den nyblivna KD-medlemmens extremt modemedvetna klädval mer hör hemma på en catwalk i Paris än i Sveriges riksdag – en åsikt som jag i så fall delar. Partiets formellt kristna framtoning gör ju saken pikant. Ett stort antal glänsande lyxkläder är inte attribut som man väntar sig hos djupt andliga människor. Något som ingen av de två antagligen är, ett faktum som ytterligare bidrar till Åkessons något hånfulla men vassa retorik, tror jag.
De tre borgerliga partiernas – M,KD och L – har alla efter många år med öppna dörrens invandringspolitik plötsligt sett sanningen i vitögat. Passiviteten har varat i åratal. Det har varit en ytterst allvarlig och för Sverige skadlig politik som förts tillsammans med sossarna. Men det är faktiskt ännu ganska oklart vad partierna idag tycker i invandringsfrågan. Fokus står ju huvudsakligen på kriminalpolitiken och denna kopplas öppet inte av de tre partierna till invandringen. En minoritet nyanlända har på så sätt via klanernas extrema våldspolitik vållat nationen ofantliga skador. För den traditionella borgarpolitikern är det fortfarande tabu att förmedla sambandet mellan invandring och våldsvåg, medan breda lager av svenska folket gör en mer rättvis bedömning.
Även om jag inte är anhängare av SD:s politik har jag i denna blogg från början kritiserat såväl sossarnas som borgarnas invandringspolitik. Då 20% av folket gett SD sitt stöd vågar M, KD och L inget annat än att ingå Tidö för att hamna i regeringsställning. Innerst inne tror jag inget av partierna ångrar sin tidigare politik. Det är omvändelse inför galgen.
Epitetet ”finborgare” förefaller därför valt med rimlig omsorg.
Torsten Sandström
