I flera bloggar har jag kritiserat Magdalena Andersson och socialdemokratin för att splittra nationen genom att i åratal framställa SD som bruna och demokratiskt farliga. Orsaken till S-partiets kampanj är förstås att försöka slippa den pågående förlusten av väljare i LO-kretsar. Sossarnas utstuderade kampanj är ett hot sammanhållningen inom det svenska samhället. Så den stora och långvariga splittraren i svensk politik är sossarna. I grunden är den inte demokratisk, ty hotet från SD är knappast större än S-partiets egen katastrofala politik under många år. Särskilt de sensate åren med stor invandring. Tilläggas bör – för tydlighetens skull – att jag inte röstar på SD.
Jag skriver detta efter Jimmy Åkessons tal på partistämman häromdagen med ett frontalangrepp på islam. Förvisso finns det skäl att vara kritisk till vissa imamer och inte minst muslimska aktivister som driver Hamas linje. Palestinska invandrares nu pågående hot mot judar i Sverige och i Israel är något synnerligen allvarlig. Värd att kritisera är således rader av odemokratiska tendenser inom den svenska rörelsen för islam.
Men det är viktigt att notera att majoriteten muslimer i Sverige inte deltar i dessa vedervärdigheter. De är lika demokratisk fredliga som det lilla antalet svenskar som går till kyrkan på en söndag. Därför menar jag att Åkessons ord om att riva moskéer där antisvensk propaganda bedrivs är överdrifter av samma populistiska slag som Magdalen Andersson sysslar med visavi SD. Åkesson bidrar således till onödig splittring som särskilt träffar laglydiga muslimer som flyttat till Sverige. I vårt land måste religionsfriheten värnas!
Det är självklart oroande och onödigt att tala om muslimernas tempel ska rivas. Däremot ska odemokratiska yttringar från muslimer hårt fördömas. Och muslimska ord om att judar ska jagas ”till havet från Jordanfloden och västerut” är råheter som inte ska förekomma i vårt land. Enligt min mening finns det även anledning att fördöma bruket av slöjor od på offentliga platser – de är ju uppenbara uttryck för kvinnors underordning. Även statliga bidrag till religiösa organisationer – kristna eller islamska – bör enligt min mening dras in. Likaså bör inte muslimska friskolor tillåtas via skattemedel. Religion är en privatsak – för många muslimer är det däremot en statsangelägenhet.
Åkessons tal om att riva moskéer är ett grovt politisk övertramp som bör brännmärkas. Att han spelar Erdogan i händerna och fördröjer ett svenska NATO-inträde är synnerligen negativt. Här blir hans ord ett tecken på SD-kritik av NATO:s demokratiska sida. Jag uppfattar Åkessons handlande som en parallell till hans vägran för några år sedan att i en intervju välja mellan Putin och Macron. Åkesson sa att han ”passade”. Den som inte kan välja Macron i detta läge har något skumt att gömma. Åkessons övertramp antyder att SD har en annan agenda än den man framför officiellt. Alltså en linje som man först ska driva om man kommer till makten. Ett budskap som är dolt för personer utanför partiets inre krets. Denna politiska metod är ökänd, men svår att tydligt avslöja förrän i efterhand.
Torsten Sandström