Jag är så trött på att höra FN-chefen Antonio Guterres – mekaniskt och med gäll röst – läsa upp sina politiska litanior. En dagens skriar han om att världen ska gå under pga klimatkris. Andra dagen framför han högröstat vänsterns budskap om att Gaza måste öppnas upp för transporter efter att Hamas än en gång inlett avskyvärd terror mot civila israeler.
Att det är vänsters budskap vi hör kan vi vara säkra på. FN-chefen är själv en gammal socialistsräv från Portugal, med år av verksamhet i olika socialistdominerade organisationer. Socialdemokrater har som bekant i åratal verkat för att ta över FN och historiens visar att man länge haft fingrarna i syltburken. FN har själv en gång i tiden (1948) medverkat till att skapa staten Israel och borde därför satsa på fred genom att i grunden rota ut Hamas och liknade organisationer för terror. Dessa islamska krigare motverkar en fredlig samverkan, ty Palestina ska bli en muslimsk stat och judarna kastas i Medelhavet.
Att se Guterres stå i Egypten – på gränsens till Gaza – och skria om behovet av föra in transporter till palestinierna innebär inget annat än ett rop på att Hamas än en gång ska få respit för den terror man bedrivit från Gaza i åratal, delvis med stöd från regimer i Europa som alltid tycks tro på vackra ord från rader av FN-chefer avseende Palestina.
Det är ingen tvekan om att FN-rörelsen har ambitionen att fungera som en regering över Världen. Under detta banér marscherar miljoner av socialister. De stödjer de facto upprorsrörelser av Hamas´ slag. Jag menar inte att stödet är direkt. Men indirekt. Pengar till PLO innebär att Hamas kan bygga sitt blodiga nätverk i och under Palestina. Och med jämna mellanrum inleda blodiga terrorkampanjer mot Israel. Följden blir förstås att Gaza raseras. Och så ska FN arrangera ännu en uppbyggnad. Inte undra på att Israel nu bestämt sig för att eliminera roten till det onda, nämligen Hamas.
Det är därför FN:s skrianden är så hopplösa. Visst är nöden och lidandet stort i Gaza. Men en befolkning som faktiskt i åratal stött Hamas ska inte ges fortsatta bidrag, oavsett om civila och barn drabbas förfärligt. Kloka politiker inser att man inte kan lita på fundamentalister och deras anhang. Då måste den anfallande parten – i detta falla Hamas – bära skulden för de folkliga lidanden som attackerna från försvararen Israel nu orsakar.
Vi kan inte år efter år låta Hamas´ terror och mördande fortsätta genom att enbart fokusera på nöden hos civilbefolkningen efter att Israel svarat på Hamas´ ständiga avrättningar, raketskjutningar, gisslantaganden mm. Palestinas invånare måste göra sig av med ledare som agerar utan minsta hänsyn till konsekvenserna för folket. Förtryckarna kan inte tillåtas använda folkets nöd som en sköld för fortsatt terror.
Religionskrig är eländiga. Den som betraktar Israels fiender ser ett gäng av skurknationer som länge – med religionen hjälp – hållit sin egna befolkning i bojor. Israel är hursomhelst en demokrati, om än med uppenbara problem. Om Palestina väljer kloka ledare kan folket bygga en stat i fred, välfärd och samarbete med grannen Israel som ekonomisk motor. Det gäller ”bara” att finna dessa kloka ledare i ett palestinskt folk under islams ok. Det är nämligen islams vilja till heliga krig som är roten till det onda, dvs eländet i Mellanöstern.
Det som också oroar mig är att den svenska vänstern – inte i ord men – i handling stödjer Hamas. Kommunister, miljöpartister och sossar samlar kulturetablissemanget (med alla SR/SVT:s kändisar) på landets gator och torg för att protestera mot Israel. I praktiken innebär detta ett stöd för Hamas och den islamska rörelsen i regionen. Jag är rädd för denna muslimska kamp på svensk mark (den syns delvis även i det pågående och blodiga klanvåldet i Sverige). Även om islam inte är påtagligt markant inom svensk politik, så driver den vänster jag nyss nämnt en linje som ger stöd år en religion som skadar demokratin. Inte bara i Israel utan även i Sverige.
Torsten Sandström
