Annonsen vi aldrig fick se.
Sverige har det som bekant idag svårt pga av lågkonjunktur, inflation, dödliga klankrig och åtta år av vanstyre under socialdemokratin. I dåliga tider brukar åtstramning vara en allmän metod att sträva efter, frånsett sedvanliga budgetstimulanser. Detta innebär att alla måtste se över sin utgifter och stryka dem som är minst angelägna. Detta förutsätter ett öppet sinnelag, dvs förmågan att inse att alla utlägg inte är lika viktiga, något som förstås är en sanning.
Men dessa teser gäller inte i fattighuset Malmö, som inte klarar sin budget utan mångmiljardstöd från staten och andra kommuner. Med bitterhet läser jag därför i Sydsvenskan (29/8) följande rubrik rörande Malmö kommunala bostadsbolag, MKB:
MKB vill ge alla anställda fyra dagars arbetsvecka
Det är möjligt att arbetstidsreformer bör prövas. Kortare arbetstider behöver inte betyda minskad produktivitet. Detta har näringslivet bevisat. Men frågan är om samma sak gäller inom en kommun, där rädda och ofta okunniga politiker fattar beslut, alltså människor som är rädda för facket makt. Att Malmös eget bostadsföretag ska gå i täten kortare arbetstider förefaller därför egendomligt, särskilt på grund av att företaget (i bästa fall) ska tillföra kommunen pengar via uthyrning av lägenheter. Ju mer pengar desto bättre – hål i kommunens budget måste ju fyllas. Men Malmö kommun lever inte i ekonomisk balans. Vad är ett budgetunderskott för en kommun som vant sig vid att knäppa med fingrarna för att få bidrag genom statliga beslut. I åratal har sossar styrt i Malmö och kommunen har gett det offentligt slöseriet ett ansikte. Flott ska det vara, men andra ska betala för kommunens utgifter. Så tänker planekonomins sossar.
Malmö kommun lever som socialismen lär. Ansträng dig inte själv. Planera för bidrag från andra. Att arbeta för lön är dåligt, det är bättre att leva på andras penga. Regn med pengar från ovan är att föredra.
Därför är det bra med en ny borgerlig regering, som måste inse att svarta hål kan fyllas med hur mycket pengar som helst. Följden blir att den som äger hålet inte vill laga det. Då upphör ju bidragen. Så tänker man inom Malmö kommuns sosseledning.
Socialdemokratin var en gång i tiden en rörelse för befrielse av förtryckta. Nu har man nått vägs ände. Varför jobba om andra kan betala mitt liv?
Torsten Sandström
