Häromdagen fick jag en kallelse till tre separata rättsliga seminarier vid Göran Persson-universitetet i Örebro. Komiskt nog – eller kanske typiskt – betecknas mötena i kallelsen som ”högre seminarier”. Jag studsade till då jag tog del av de tre ämnen som skulle behandlas.
Miljörättsliga frågor
Global processrätt: tvistlösningens alternativ i samtiden
Hur navigerar ungdomar digitala sexuella kränkningar i sin vardag? Resultat från en kvalitativ
intervjustudie.
Vilken brist på precision vad gäller det milsvida ämnet miljörätt! Alla frågor rörande milj platsar! Detsamma gäller delvis den processrättsliga piruetten – om globalism och i samtiden. Slutligen ett ämne som inte ens rör juridik, utan hur ungdomar ”navigerar” sexuella skeenden. Man kan knappast säga att det är juridikens centrala – eller mest praktiska – ämnen som ska analyseras.
Kallelsen pekar på en form av desperation att lokalisera rättslig frågor av vikt. Samma att politisera juridiken till för tillfället gångbara ämnen med vänsterinriktning. Alltså något som medierna gillar.
Det enda som de tre seminarierna har gemensam – frånsett en strävan efter att vilja synas – är att samtliga ämnen är fullständigt politiskt korrekta. Närmast vill man inte tala om juridik, utan a propå rätten.
Rättsordningen är som bekant bred. Hur ska det gå med utbildning av unga jurister om lärarna sysslar med ämnen av det slag som det flaggas för vid dessa tre seminarier? I Örebro trycks det mesta ske i Göran Perssons anda. Hans ödesdigra förakt för kunskap i skolan tycks nu ha spritt sig till den högre utbildningen.
Torsten Sandström
