Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.
Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...
PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet.
Denna bild har Die Weltwoche publicerat. Jag visade den i en blogg våren 2019.
Nu sker saligförklaringen officiellt. Att Greta T av medierna utnämnts till helgon har jag sedan länge ofta bloggat om. Bilden ovan klippte jag då från Schweiziska Weltwoche och tidningen är fyra år gammal.
Sedan dess har Greta T såväl välsignats av påven som 2023 utsetts till hedersdoktor i teologi vid universitetet i Helsingfors. Kyrkans män har verkligen fingertoppskänsla för helgon på gång. En person som Greta T med stark tro på något som är oklart passar som hand i handske för rollen som helgon. En gest till ungdomen har dessutom en kristendom på nedgång alltid haft ett gott öga till.
Frågan är dock om medierna hittills lyckats att väcka tilltro till sin rabiat enögda syn på frågan om uppvärmningen. Trots heliga småflickor och upprepade skräckkampanjer förhåller sig folket ljummet till propagandan. Eller kanske just på grund av den iögonenfallande ensidigheten har budskapet lika svårt att övertyga som tron på Jesus härlighet. Om samtalet varit öppet hade folk antagligen blivit klokare och Greta T inte beatifierats. Ett bättre samhälle hade vi med andra ord sett.
Historien har skådat åtskilliga sektledare som förklarat mänsklighetens undergång. Ännu har det som bekant inte skett. Min tro är att vår civilisation inte kommer att elimineras pga CO2 och förbränningen av olja. Greta T:s och FN:s tajming med tidtagaruret i hand kommer att visa sig fel. Mer troligt är att vår civilisation förr eller senare går under av andra skäl, såsom krig, meteoriter eller annat ont. Den som lever får se (döden i vitögat).
Men ändå måste medierna gisslas för sin listiga lansering av ett helgon i klimatskräckens pågående kampanj. I stället för det öppna samtalet – för och mot FN:s hotfulla scenario – har medierna satsat på ett helgon! Det är inte första gången det offentliga – präster, kungar och presidenter – väljer att satsa på fel häst…
Identitetspolitiken i västvärlden accelererar. Kön, sexualitet, hälsa, sjukdom är på allas läppar. Psykologernas yrke utvecklas alltmer till siarens. Hela människolivet spås i kaffesump och medierna flödar av uttalanden om personers egon. Krönikörer skådar dagligen sina egna navlar. Och var dag inbillar sig så kallade experter kunna lösa relationsproblem i spalterna.
Sedan tar politikerna över stafettpinnen genom att lova ytterligare lagstiftning, exv om ett självvalt nytt juridiskt kön.Varpå medierna spär på med stöd till ungdomar som är missnöjda med sin könsposition och genom operation hoppas att förbättra den. Sydsvenskan presenterar en före detta tjej (antar jag) – vid namn Joel – som i Malmö efter ett kort läkarsamtal fått sina bröst bortopererade. Joel tyckte den offentliga vården tog för lång tid på sig.
Till denna lavin av mänsklig egofixering syns även en stegrad uppmärksamhet åt andra biologiska arters ”rättigheter”. Sedan länge har olika djur getts ett skydd som närmast liknar den juridiska roll människan tilldelats. Miljörörelsens framfart bidrar på så vis till att ge hela jordklotet ett själsliv, något som FN naturligtvis villigt tar på sig att utveckla genom översteprästen Kaifas, förlåt António Guterres´, svavelosande predikningar. Hans metod belyser socialdemokratins ständiga ambition att förvandla alla samhällsfenomen till maktfrågor och vänsterpolitik.
På så vis upphöjs politiker till domare över naturen. I sin kristallkula tolkar homo politicus människans och andra biologiska arters existens i lagstiftningens termer. På ofta bristfällig grund utfärdas maktfullkomliga regler. Effekterna för planetens invånare av alla slag blir ingripande. Människor tvingas att anpassa sig och inrätta sina liv efter skeenden lång inne i skogen eller högt uppe i atmosfären (och ända ute i kosmos). Vargar tillåts äventyra bönder boskap. Miljoner satsas på skydd för en grodart. Amerikanska humrar ska utrotas. Veganism utpekas som en mänsklig ödesfråga. Genom skambeläggning som redskap vill FN styra individernas vardag. Via delvis riggade vetenskapliga teorier blir följden att enskilda – människor, djur och växter – förvandlas till leksaker i makthavarnas händer.
Moralfilosofen Martha Nussbaum ställer villigt upp som uttolkare och talesperson för en biologisk syn på makt. Hon menar att alla biologiska varelser, som har ett medvetande och kan känna, bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Budskapet som låter så vackert är i realiteten förskönande naivt. Människan – liksom andra biologiska arter – lever sällan i harmoni utan ofta i konflikt. Vi ser hur människor slits i stycken i Ukraina. Och vilda växter och djur kämpar med varandra för sin överlevnad. Det rör sig om en gigantisk strid för överlevnad. Lika fullt ställer Nussbaums anhängare villigt upp som domare i kampen mellan biologins olika arter. Vissa ges juridiska rättigheter, andra arter anses som invasiva och ska utrotas – eller betraktas som själlösa och ska ätas upp av människan.
Som läsaren anar är jag djupt kritisk såväl till såväl ett stegrat fokus på identitetsfrågorna som till utvecklingen att ge djur och växter juridiska rättigheter. Enbart människan kan skapa rätt och detta för sin egen art. Det sammanhänger med vår förmåga att bära rättigheter och skyldigheter. Varken djur eller växter förmår resonera i begrepp som befogenheter och plikter. I princip kan däremot barn detta och har följaktligen juridiska rättigheter, som normalt ska förvaltas av deras föräldrar.
Därmed inte sagt att naturen, såsom djur och växter, ska skövlas, skadas eller utsättas för orimliga påfrestningar. Men jämfört med människan är de närmast själlösa biologiska varelser som vi måste försöka vårda – framför allt till nytta och glädje för oss själva. Vi behöver dem för vår överlevnad. Men vår glädje över hundar, katter, kossor och blommor ska inte lura oss att tro att de kan var bärare av rättigheter och skyldigheter. För dem rör det sig givetvis om begrepp som de själva varken förstår eller kan ta tillvara. Därför är det ägarna till djur och mark som bestämmer efter rättsordningens allmänna riktlinjer.
Den utveckling jag är kritisk mot drivs av aktivister inom vänster- och klimatrörelsen. Deras nya tro kräver nämligen en ny dogmatik. Den yttrar sig i en närmast religiös syn på livet på vår planet, Jorden. För att främja sin strävan menar dessa aktivister att nya regler krävs om rättigheter för djur och växter. Jag menar att detta är politiskt och vetenskapligt humbug. Dessutom är risken stor att rörelsen utvecklas i auktoritär riktning. Redan nu ser vi hur FN – i sin strävan efter global makt – via skrämsel använder människans liv, biologin och naturen som slagträn. Jag protesterar. Enbart genom ett öppet samtal kan utvecklingen ledas i goda banor. Men i klimatfrågan råder minsann ingen politisk och medial öppenhet!
I USA pågår just nu en rättsprocess inför kalifornisk domstol rörande en ung tjej som på en klinik opererats för könsdysfori. Alltså en ingripande åtgärd. Efter ett fåtal år har hon ångrat sig. Och nu vill hon ha ett stort skadestånd av den klinik som utfört ingreppen. Vi svenskar borde minnas historiens vådor av att människor – med stöd av politiker och lagstiftning – utsatts för medicinska ingrepp, mätningar och skadlig uppväxt dåliga fosterhem. Rätten måste skyddas från politikernas klåfingrighet! Vi måste i görligaste mån låta bli att framkalla nya risker för kränkningar. Juridiken ska främja människan, inte vara ett verktyg för experiment avseende ideologi, identitet och biologi. Enbart genom större frihet för medborgarna kan vi bygga ett bättre samhälle.
