Anti-PK-bloggen

Vänsterliberala DN utropar idag i sin ledare:

Hur mycket hemlöshet tål Sverige?

Jag medger att avsaknad av tak över huvudet är ett betydande svenskt samhällsproblem. Men det är så att säga inplanerat. Genom åratal av svag politik har rader av nationella strukturproblem därför tillåtits bestå.

Bristen på bostäder beror på sossarnas betongsamhälle i form av stelbent hyreslagstiftning, hyresgästföreningar som godtar superlåga hyror i centrala lägen, ett Boverk som planerar för långsamma beslut och dyra bostäder (hög kvalitet), en svensk beskattning som gynnar bostadsrätter och villor osv.

Allt detta känner förstås DN:s ledarskribent till, hoppas jag. Men han eller hon väljer att vända bort blicken. Och ser därför enbart ett ömkansvärt minoritetsproblem. På så vis vill man inte förstå de politiska brister som skapar majoritetsbefolkningens hemlöshet.

Därför måste jag kassera DN:s rubrik och ersätta den med:

Hur mycket politisk och medial dumhet tål Sverige?

Min fråga är avsevärt mer aktuell och träffsäker än DN:s vilsegång i pannkakan. Det tråkiga är att desinformationen är politiskt betingad och understöds av Bonniers starka imperium, som förr i tiden visade större teoretisk och politisk klarsyn. Nu är det vänsterns och liberalernas tycka-synd-om-politik som gäller.

Torsten Sandström

Socialdemokraterna, som enligt Stefan Löfven ”inte sett” den grova kriminaliteten ”komma”, har därför under åtta års tid misslyckats med att bygga säkra institutioner för unga våldsbrottslingar. Nästan varje dag rapporteras således idag att en ung man är misstänkt för mord samt att killen nyligen flytt från det ungdomshem han tagits in på – detta på grund av tidigare allvarliga våldsövergrepp.

Förklaringen är en ovilja hos vänsterliberalerna att se kriminaliteten med öppna ögon. I stället för att bygga ”ungdomsfängelser” skickas farliga unga till inrättningar utan säker bevakning och kontroll. Vänstern ogillar nämligen att tala om ”fängelser”. Ojojoj, det blir för repressivt. I stället talar man om SIS-hem och sluten ungdomsvård, dvs anstalter som främst är anpassade för barn och unga med sjukdomar av olika slag. De är enkla att fly från.

På så vis blir förstås frånvaron av säkra fängelser för unga en delorsak till det blodiga dödande som pågår i Sverige. Oförmågan och oviljan till förnuftiga politiska beslut bidrar med andra ord till kriminalitetens utbredning. Så går det när nationens Prussiluskor ska planera samhället. Man tycker synd om kriminella, pekar möjligtvis finger men fattar beslut som alla bör förstå är dåliga.

För detta bär sossarna skulden genom att under åtta års tid ha visat ovilja att se sanningen i vitögat. When will they ever learn?

Torsten Sandström

.