Anti-PK-bloggen

En påtagligt nervös Elsa Widding har jungfrutalet i riksdagen för SD. Det blev skandal. Jag vet förstås inte exakt vad hon sagt i riksdagen. Men i korthet tycks det vara att klimatkrisen inte är vetenskapligt bevisad. Samt att de många politiker och andra som framför klimatkrisens banér därför agerar som troende, dvs som frälsare av mänskligheten från en okänd ondska.

Några riksdagsledamöters reaktion – samt de samlade mediernas – visar att det hon påstått tycks ha varit rätt. Kören av frälsta som känner sig kränkta har nämligen gått upp i falsett. En stollig sosse svarade med darr på rösten att Elsa dragit Sverige i smutsen samt att hon borde gå ut på Mynttorget för att lyssna till demonstrerande skolbarn. Och public service samt landets gammelmedier fördömde Elsa i samma anda som inkvisitionen för länge sedan förföljde dem som vågade tänka och tala själva.

I grunden rör det sig om vetenskap- eller kunskapssteori. Är det med traditionella vetenskapliga metoder bevisat att fortsatta utsläpp av CO2 kommer att leda till en klimatkris i närtid? Är utsläppen av en sådan omfattning och anhopning i tiden att klimatkrisen är ett vetenskapligt faktum? Dessa teoretiska frågor är ännu inte tydligt bevarade inom vetenskapen. De har inte ens fått ett trovärdigt svar.

Men den svenska staten har under socialdemokraters och miljötalibaners ledning beslutat att frågorna är besvarade jakande. Det vetenskapliga underlaget för detta offentliga beslut är likväl splittrat. Ändå är man fräck nog att påstå att det rör sig om ”konsensus”. Boven i dramat är nämligen FN och dess klimatpolitiska råd IPCC. Inom denna krets finns det ett starkt politiskt intresse för att frågorna ska besvaras jakande. Därför talar IPCC om att konsensus råder.

Den som upprepade gånger hört FN-chefen António Guterres uttala snara dödsdomar över mänskligheten inser att Elsas kritik av elitens frälsningsbudskap är på prick. Vetenskap rör hårda fakta, som noga passerat alla kvarnar av tvivel. IPCC säger själv inte detta. Man menar inte att sanningen är klar som vatten. Men man vill tro att den är klar. Det ger ju FN ett vapen i sin strävan efter politiska makt över globen. precis som påverkyrkan en gång i tiden använde frälsningens budskap för makt.

Alla inser att om den svenska staten och FN har fel så föreligger en av världshistoriens största vetenskapliga skandaler. Lika stor som kyrkans ovilja att erkänna solen som vårt planetsystems mittpunkt. Det är denna misstanke som Elsa vågat artikulera i Sveriges nationella bönehus. Det är bra och modigt gjort.

Torsten Sandström

I dagens ledare i Sydsvenska tar tidningen som vanligt parti för socialdemokratin. Det är tröttsamt att se i en tidning som påstår sig vara liberal.

Nu är det den nya justitieministern Gunnar Strömmer – med gedigen juristutbildning och titel som advokat – som hyvlas av för att han säger att det kommer att ta tid att vända brottsutvecklingen. I den infama ledaren i SDS sägs att han ”ger sig själv tiden S inte fick” . Ett så infamt konstaterande kan endast en av landets många vänsterjournalister åstadkomma!

Saken är ju att Morgan Johansson – utan juridiska studier förstås – under åtta års tid medverkat till att frambringa den kris som nu blommar fullt ut genom dödliga skott. Alltså först en ohejdad invandring. Sedan misslyckad integration genom statliga bidrag till folk i utanförskap. Dessutom startade Johansson en något snabbare förändring av Brottsbalken först några månader före hösten val – alltså efter att Löfven ” aldrig sett det komma” och Magdalena Andersson tillträtt.

Efter att S-regeringen skapat och lämnat en sådan sörja efter sig anser uppenbarligen Sydsvenskan att S-partiet varit lämpat att avvärja krisen. Efter åtta år av elände!

Det som går att läsa i Sydsvenskan bekräftar min tes. Vänsterns journalister bestämmer de svenska mediehusens politiska innehåll. Mediernas ägare hukar i bakgrunden och räknar pengar för att se hur länge det kan bli överskott kassan (eller om den är tom). Det är bedrövligt. Ägarna borde stå för politiskt förnuft, vilket förut varit en motivering till att tala om pressen som den tredje statsmakten. Och journalisterna borde försöka rapportera sakligt oberoende.

Det svenska medielandskapet verkar tyvärr för en folklig opinion i stil med den som exv fört Donald Trump till makten. Alltså en vrede från medborgarnas sida över medier som försöker proppa folket fulla med vänsterdogmer och andra lögner. På så vis håller svenska massmedia på att förstöra sig själva och den svenska demokratin.

Torsten Sandström