Under brinnande svensk valrörelse dök FN-chefen António Guterres plötsligt upp vid sin partivän Magdalen Anderssons sida. Även om ärendet formellt rörde något annat så var det faktiskt en uppvisning i politisk aktivism. Kan Guterres politiserande lära oss något om FN av idag?
Jag förstår att FN och dess föregångare NF har sin naturliga förklaring i människors sorg och vrede över krigens fasor. Människan är som varelse varje god eller ond, men enskilda exemplar av vår art är uppenbara exempel på ondska. Målet med FN kan sägas vara att hindra deras framfart. I några fall kan organisationen sägas ha lyckats. I många fler har FN misslyckats. Av naturliga skäl. Ett är att nya ondskefulla makthavare ständig växer fram och utan skrupler vill främja sina idéer. Ett annat är de politiska rörelser som tror att man genom avtal kan rusta ned så att krig undviks. Historien visar just nu hur farlig en ensidig nerrustning kan vara för svensk del. Ändå är förstås en ständig verksamhet för att åstadkomma vapenbegränsning och fred av godo. På så vis är FN bra då målet är fred.
Men organisationens stadgar är flummiga vad gäller målen. Och att såväl fredliga som förtryckande stater ges rätt att agera inom FN skapar förstås allvarliga problem. Här är bara Putins framfart för Rysslands oligarkers räkning ett tidens tecken. Vidare är FN-organet i Genève för mänskliga rättigheter läskigt på grund av sina representanter för många skurkstater.
FN-stadgans vidlyftiga och oklara målsättningar bidrar till att organisationen idag tonar fram som som en ilsken med tandlös hund. En jycke som inte kan åstadkomma fred måste förstås ägna sig åt annat för att dra in miljarder. Och det är just precis det som jag vill kritisera FN och dess ledare för. Guterres skäller var dag i internationella sammanhang . Ett ständigt högt röstläge är i sig något illavarslande. Ingen lyssnar med tiden på en sådan person lär oss sagan om pojken – fåraherden – som ropade på vargen.
FN-stadgans flum bidrar enligt min mening till eländet. I och med alla mänskliga rättigheter inlemmats under FN:s regi – alltså inte bara direkt fredsbevarande verksamhet – så tror sig organisationen ha tillskansat sig uppgiften som världsregering. Hälsa, mat, skola, förtryck mm har blivit en del av FN:s stora och kostnadskrävande byråkrati. Okej, att ett visst samband med krig eller fred finns. Men risken är att organisationen förvandlas till en skällande hund.
Ständigt söker FN:s byråkrater efter nya uppgifter som kan rädda organisationens ansikte och dra in nya pengar till dess stora maskineri. I Malmö pågår typiskt nog ett samarbete mellan den S-märkta kommunen och FN om bostäder till alla (stadgan beskriver bostad som en mänsklig rättighet). Och än värre. Det globala klimatet har under senare decennier seglat högt upp på FN:s agenda. Och det är som bekant utsläpp av CO2 på jorden som nu främst ger Guterres anledning att höja rösten gång efter annan. Om inte fred kan byggas tycks han tro att människor världen runt genom klimatskräck ska kunna tvingas till fortsatt finansiering av FN-organisationen. För att lyckas har FN utsett en egen grupp för klimatpropaganda, IPPC, bestående av medlemmar som alla tror på samma budskap, dvs att CO2 -utsläpp skapar stora och omedelbara problem för klimatet på Jorden. Forskare som inte håller med FN har valts bort och dem lyssnar man inte på. Därför kan IPCC tala om att det råder konsensus.
Då FN inte lyckas få uppmärksamhet som skapare av fred har man satsat på klimatet och mycket annat. Oviljan till öppen diskussion om IPCC:s vetenskapliga slutsatser, IPCC:s egna slagord och uppbackningen genom en högröstad Guterres ger sammantaget bilden av en politisk organisation. Stormakterna har länge varit skeptisk till FN:s många olika anspråk. Men flera socialdemokratiskt dominerade stater har länge försökt blåsa upp FN till en världsregering.
Jag menar att det finns uppenbara anledningar till skepsis rörande FN:s storpolitiska ambitioner som förpackats i ett påstått vetenskapligt paket (alltså utan oliktänkande). Mitt intresse att leva under socialdemokratisk regi i Sverige är som bekant lågt. De blir inte större av ett politiskt förvuxet FN, som skäller som en gårdshund.
Torsten Sandström
