Blog Image

Anti-PK-bloggen

______________________________

Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.

Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...

PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet. 

Stöd denna blogg!

MYCKET TACKSAM FÖR GÅVOR!

OBS! Nytt nummer för SWISH!

            +46733911882

 

 

Vådan att ersätta integration med bidrag

Uncategorised Posted on tis, september 06, 2022 12:10:00

Dan Korn skriver i Bulletin den 19/6 en intressant text om mångkulturalismen förutsättningar, dvs om möjligheterna att öppna ett lands gränser för att genomföra en storskalig lyckosam invandring, se länken nedan. Artikeln måste ses mot bakgrund av den senaste decenniets fatala svenska misslyckande med att realisera en storskalig integration av invandrare med framför allt islamskt ursprung.

https://bulletin.nu/korn-hayek-forstod-det-reinfeldt-inte-forstod

Korn menar – med hänvisning till Friedrich Hayek – att ett framgångsrikt inlemmandet i ett nytt samhälle förutsätter en gemensam moralisk övertygelse mellan de nyanlände och det mottagande samhället. Alltså anser han att offentliga tvångsåtgärder inte är en framgångsrik väg, utan att det måste till gemensamma kulturella mönster mellan staten ifråga och de individer som ska inlemmas. Att dessa gemensamma mönster saknats blir, om jag tolkar Korn rätt, förklaringen till att det liberala svenska samhället misslyckats med ambitionen att integrera den miljon invandrare som anlänt till Sverige de senaste dryga tiotalet år.

Jag tror att Korn har rätt i huvudsak. Och Hayeks tanke är säkert riktig. Men Korn tycks använda idén som ett bevis mot att liberala samhällen inte kan åstadkomma en integration av personer från andra kulturer. Alltså som ett angrepp mot liberalismens sak. Detta kan jag inte acceptera.

Under och efter andra världskriget skedde en betydande invandring från utlandet, såsom från Tyskland, Finland, Baltikum, Italien, Grekland, Jugoslavien, Turkiet m.fl. länder. Man måste säga att påtagliga kulturella, språkliga och religiösa skillnader funnits hos de nyanlända jämfört med svenska folket i stort. Trots vissa problem med kriminalitet och utanförskap måste man ändå säga att denna invandring lyckats allmänt sett. Förklaringen är att en mängd jobb fanns i Sverige och att många anlände utan familjer. Kraven på bostädernas kvalitet var vid denna tid inte så hög, jämfört med det nuvarande Bostadsverkets allomfattande målsättningar. Viktigt att notera är dessutom att pengar till större bidrag inte heller utlovades.

Därför är en lyckosam integration inte enbart en fråga om moral eller om det liberala samhällets tillkortakommanden. Invandringen efter kriget skedde från främst kristna nationer. Och antalet nyanlända var till omfattningen anpassad till den svenska nationens behov och resurser. De senaste decenniets invandring har nästan uteslutande avsett muslimer från fattiga förhållanden i Västasien, Somalia, Afghanistan mfl länder. Alltså folk från platser med i grunden annorlunda kultur, språk och moraliska traditioner. En sådan omfattande och problematisk invandring klarar inget samhälle av, oavsett om det är liberalt eller inte.

Enligt min mening kan uppenbarligen en invandring vara bra för Sverige. Men det som inte är bra är det öppna hjärtats ambitioner och en fri asylrätt. Märk att efterkrigstidens invandring hade ett tydligt reglerande upplägg, i och med att svenska myndigheter medverkade till företagens sökande efter arbetskraft utomlands. På så vis kom invandringen att anpassas till den svenska nationens behov och dess resurser att ta emot nyanlända utan omfattande permanenta statsbidrag.

Som marknadsliberal av den gamla stammen – det sista är ett viktigt påpekande – menar jag alltså att ett frihetligt samhälle visst kan arrangera framgångsrik invandring. Men förutsättningen är att omfattningen anpassas till mottagarlandets önskningar och resurser samt att krav ställs på att de nyanlända maximalt verkar för sin egen kulturella och språkliga anpassning. Ingen invandring kan därför vara helt fri. Så var det inte heller i USA under åren omkring slutet av 1800-talet.

Torsten Sandström



När vänsterns journalister skriver om feminism finns inga problem

Uncategorised Posted on tis, september 06, 2022 12:02:00

Igår syntes följande rubrik på DN:

Katrine Marçal: När Storbritannien har stora problem tar en kvinnlig ledare över

Sedan länge enrollerar DN Marcal som skribent från London. Hennes anknytning till socialdemokratin är bekant och syns varje dag som hon rapporterar. Hon har under våren haft högtidsstunder på grund av Boris Johnson klantiga och omogna ledarstil. Alltså mycket galla från Marcal, till hennes eget stora nöje.

Igår blev det känt att Liz Truss blivit Tories kandidat till posten som premiärminister. Då blir feministen Marcal så yr att hon måste plocka fram könsfrågan och jämföra med Thatcher. Det unika exemplet Thatcher bli på så vis en strukturfråga i stil med att det krävs kvinnor för att reda ut Storbritanniens problem.

Min undran är om det inte på DN finns någon som kan styra upp journalisternas envetna åsiktsjournalistik. Svaret är antagen: jo, det finns någon. Men denne är antingen själv åt vänster eller menar att varje journalist själv ska bestämma tidningens position. Därför tvingas de som valt att prenumerera på DN nästan ständigt tugga vänsterteser.

Jag har skrivit det förr, men det tål att upprepas: Sveriges främsta politiska problem i nutiden är journalistkårens närmast konsekventa vänstersnack. Förmodligen kommer det tyvärr att avspeglas i söndagens valutfall.

Torsten Sandström



Created with Visual Composer