Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.
Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...
PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet.
Lyckoslanten en del av S-rörelsens ideologiska nätverk. Bild: Jenny Piper/Facebook
Journalisternas nätverk är en viktig del i socialdemokratins landsomfattande system med hajburar, som bloggat om några gånger.
Det kan idag vara nyttigt att visa hur medierna i åratal – med några undantag, framför allt SvD – presenterat en naiv fredspropaganda: ned med alla vapen! Logiken ”utan vapen blir det inget krig” är barnslig, på grund av att den ger onda män som inte vill avrusta tolkningsföreträde.
I boken Mediavänstern – en närbild av den dolda åsiktsproduktionen i Sverige från 1983 ger författarna Gösta Hulthén och Jan Samuelsson ett slående exempel på denna besinningslösa naivitet. Författarna berättar att sparbankernas dåförtiden i barntidningen ”Lyckoslanten” – en skrift som delades ut gratis i alla skolor – innehållit rubriken ”Bu för NATO!”
Är det någon som inte tror på min – och andras – tes om att sossarna i alla tider byggt ett politiskt nätverk för att cementera sin makt över svenska samhället? Om du inte tror mig kolla nutidens Lyckoslant!
Vad syns bakom masken med FRED? Sovjetaffisch från 1920/Wikimedia.
I nästan hundra år har socialdemokratin hanterat det svenska försvaret. Eller rättare sagt gravt misskött det och närmast avvecklat det. Första gången under 1930-talet, sedan i nutid. Okej, Alliansen har visst ansvar. Men under de senaste två valperioderna har olyckligtvis S stått för försvarets kris. Vapen och soldater till försvar har ersatts av naiva drömmar om fred, i stil med att ”om alla vill nedrusta så blir bra”. Problemet, som vänstern inte vill inse, är att inte alla vill fred, exv den ondskefulle Putin.
Dagens samtal om en NATO-anslutning ska enligt min mening bara ha en rimlig utgång. Nämligen snabbast möjliga ansökan om inträde i NATO. Brådskan har att göra just med bristen på svenskt försvar. Oavsett sannolikheten av ett ryskt anfall så måste Sverige in under NATO:s paraply. Alternativet är en möjlig rysk promenadseger vid ett anfall på Gotland och därmed en ännu allvarligare och självförvållad svensk militär position.
Just nu tycks sossarna göra allt för att – än en gång – dra försvarets rustning i långbänk. Nämligen ett häpnadsväckande uttalande från den S-märkte ordföranden i Riksdagens konstitutionsutskott, KU. Han menar att det krävs 3/4-dels majoritet för ett riksdagsbeslut om NATO-inträde. Detta är en högst personlig tolkning, som baseras på förfarandet vid ändring i svensk grundlag. Men hallå! NATO-frågan rör inte grundlag. NATO-frågan är förstås viktig, men som framgått föranledd av en långvarigt misskött försvarspolitik, med sossarnas signum.
Pläderingen för 3/4 -dels majoritet är alltså tagen helt ur luften (juridiskt sett) enbart för att främja sossarnas vanliga ambition att ständigt vara statsbärande. Men en omröstning i NATO-frågan gäller just att sätta punkt för S-partiets ständiga misskötsel av nationens försvar. Många sossar landet runt tror att det för fred enbart räcker med avtal om nedrustning, samverkan med Finland eller vårt medlemskap i EU (som bara allmänt talar om ”samordning” , men saknar militärer och vapen). S-partiet har alltså inte ens under brinnande krig i Ukraina minsta förslag som innebär ett reellt skydd mot en diktator som Putin. Dessutom har man en ordförande i KU som inte kan läsa svensk lag (och just de lagar som rör landets regerande)!
För Sverige och svenskarna gäller det nu att snarast komma in under NATO:s rimligt trygga paraply. Dessutom gäller det ovillkorligen att i höstens val ge S-partiet sparken. Misskötseln av förvaret är bara en av minst tio allvarliga och olösta problem som sossarna åsamkat Sverige.
Torsten Sandström
PS! Affischen ovan innehåller i stort sett samma budskap som Putin använder för kriget mot Ukraina. Med samma märkliga logik kan man säga att det är Putin som syns bakom masken.
Till saken hör att Lenin några år före 1920 – med tysk hjälp (och fet tysk penningpung) – flyttats från fristaden i Schweiz till Ryssland, i syfte att göra revolution. Där har vi roten till dagens onda, alltså Putin. DS
