Nu tvingas du och jag än en gång betala socialdemokratisk kontrollpolitik. En knappast berömd barnboksförfattare tilldelas ALMA-priset. Prissumman är 5 miljoner kronor (5.000.000). Finansiär är du och jag och sossestaten tar år sig äran som alla gåvors givare.
Visst bör Astrid Lindgren hyllas. Men hon hedras nästan var dag av svenska folket som läser hennes böcker och blir glada. Att S-partiet via Göran Persson haft dåligt samvete för Strängs Pomperipossa-skatt är en sak. En helt annan är om du och jag via skattsedeln ska tvingas hedra barnboksförfattare från när och fjärran.
Fem miljoner kronor är ett enormt belopp för svenska kulturarbetare. Jag gissar att 25 svenska författare/konstnärer av olika slag kunnat ges en årlig skattefri försörjning genom stipendier inom ramen på 5 miljoner kronor. Och nu slängs hela beloppet iväg för att några sossar ansett att barnböcker måste få ett pris som är större än Nobelvarianten i litteratur. Jag tar mig för pannan.
Det är inte bara galet. Utan ger också den uppenbara slösaktigheten ett ansikte. Det måste bli ett stopp på detta och annat onödigt spenderande för folkets räkning. En framtida svensk regering måste plocka fram rödpennan och gå igenom statens budget, rad för rad. Jag är säker på skatterna enkelt kan sänkas med 20% om tusen onödiga utgifter bara stryks. Och den svenska välfärden behöver inte beröras nämnvärt av rödpennan. Det är bara så att pengar till en rad byråkrater och andra profitörer blir kvar i skattebetalarnas fickor. Så att de själva kan bestämma över dem.
Orsaken till att S-partiet fixat ALMA-priset vet vi. Men frågan är varför inte Reinfeldts två regeringar har strukit slöseriet? Denna form av politisk konsensus är en del av den svenska sjukan. M vågar inte ens stöta sig med vänsterns storebror. Det är ett hån mot det folk som ska betala. Och snart kanske utsätts för nya skattehöjningar modell S.
Vi måste därför rösta för en verkligt handlingskraftig borgerlig regering i höstens val. En regering som slutar snegla åt vänster. Alltså inte bara en blek politisk sossekopia.
Torsten Sandström
PS! Det framgick att prisjuryns samtliga ledamöter åkt till en bomässa i Italien för för att därifrån kungöra priset. Alltså ännu en bild av tesen: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Sagt av Gustav Möller, sosseminster under 1924-1951 (pust, där försvann många skattekronor).
