Jag förstår inte SvD:s redaktionella ambition. Tidningen kallar sig obunden konservativ. Men ägnar ändå en stor del av dagens tidning till att låta Göran Greider lufta sina flummiga vänsterideal. Formellt rör artikeln Greiders självupplevda problem med ”kulturvänstern”. I praktiken blir detta ofattbart då han själv måste anses tillhöra denna grupp. Åtminstone representerar han vänstern nästan varje dag på SR/SVT. Nästan i den omfattningen att man misstänker att han bor på radio- och tevehusen.
Därför framstår Greiders drapa i SvD som ett föredrag av en förvirrad högkomiker. Han lever förvisso upp till rollen som poet genom att skriva ord som ingen kan förstå. Vad sägs om detta påstående, som över huvud taget inte utvecklas genom någon form av förklaring:
”Jag är vänster, har varit det medvetet sedan tidiga tonår och i kroppen sedan barnsben, och kommer att förbli det till min död.
Människor är långt mer avancerade än de kapitalistiska samhällen de stängts in i, det är min utopiska utgångspunkt. Enda reservationen är att jag hellre kallar mig socialist…”
På vilket sätt är människor mer avancerade och varför är det så som Greider påstår? Inte ens ett försök till svar. Med andra ord ett prov på en enastående tankeoreda från S-oraklet Greiders sida.
En liknande lösryckt tanke presenteras plötsligt senare:
”Sverige har under min livstid blivit ett högerland.
Mitt förhållande till arbetarklassen är knappast särskilt bra. ”
Inte ens ett försök till förklaring av sitt eget sensationella påstående om högerlandet Sverige. Bara en snubblande snabb övergång till det egna egots relationer. Nu inte till kulturvänstern, som hans text handlar om, utan till hela den svenska arbetarklassen.
Efter en kort utflykt till svensk invandringpolitik slår med blixtens hastighet ännu en greiderbomb ned:
”Sverige har under min livstid blivit ett högerland. Det gäller stora delar av västvärlden. Det som inträffat är en enorm global maktkantring från arbete till kapital. ”
Sverige och västvärlden klumpas alltså samman och helheten kännetecknas av en maktkantring från arbete till kapital. Hurdå och varför? Man må säga att poeten Greider struntar i fakta från verkligheten för att framhäva sina personliga åsikter. Det han fullständigt missat är att Sverige inte är ett högerland. Efter omkring hundra år av närmast oavbruten S-makt ser vi fortfarande en S-regering, som driver traditionell korporativ politik i samarbete med sina många satellitorganisationer. Det vi ser är ett vänsterexperiment som under drygt tio års tid öppnat dörrarna för en storskalig invandring, vilken ökat nationens befolkning med omkring 10 %. Nästa en miljon nya S-väljare som ska försörjas med bidrag, då effektiva möjligheter till integration saknas.
Egentligen saknas skäl att uppehålla sig vid den tankeoreda som Greider presterar. Men en viktig fråga kvarstår. Varför öppnar SvD sina spalter åt eländet? Är det för att journalister i ledningen sympatiserar med Greiders åsikter? Kanske ställer redaktionen inga krav på saklighet eller förnuft förpublicering på SvD:s kultursidor? Eller är det så att SvD årliga presstöd på många miljoner förpliktar redaktionen att släppa fram denna villervalla från en sosses hand?
Torsten Sandström
